Friades – kan ändå förlora vårdnaden om dottern: ”Vi sitter fast”
Sökte vård för blåmärken – blev fråntagna barnet • Pekar ut Lex Lilla hjärtat: ”Moment 22”
・Uppdaterad:
Lex Lilla hjärtat skulle stärka skyddet för placerade barn.
Men för Razmus och Sanna, som menar att deras dotter omhändertogs på felaktiga grunder, har lagen blivit en återvändsgränd. Nu riskerar de att förlora dottern permanent.
– Vi är moment 22. Vi sitter fast. Och eftersom vi inte är överens om grunden till LVU så står vi stilla, säger Sanna.
Tidigare under våren berättade vi om Lamine, som omhändertogs efter misstankar om barnmisshandel sedan flera sprickor upptäckts. Efter ett utlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd fick han efter ett år flytta hem till sina föräldrar igen.
Efter rapporteringen om Lamine har vi kontaktats av fler familjer i samma situation. I Kortedala bor Razmus och Sanna. När deras dotter Freja var fem månader gammal sökte de vård på Östra sjukhuset i Göteborg för en svullen arm och blåmärken. Röntgen visade flera sprickor och kort därefter greps föräldrarna misstänkta för barnmisshandel. Dottern omhändertogs.
– Att bli frånsliten sitt barn när man söker vård för att någonting är fel och i samband med det tas ens dotter ifrån en. Jag kände under hela den tiden att jag var levande död, säger Sanna.
Enligt det första läkarutlåtandet fanns ingen annan rimlig förklaring än att barnet utsatts för våld.
Familjen tog hjälp av egna experter
Efter att ha släppts från häktet började föräldrarna själva söka svar. De lät andra specialistläkare granska röntgenbilderna och journalerna.
De experter som familjen anlitat menar att Freja hade mycket låga D-vitaminnivåer och tecken på rakit och metabol bensjukdom, vilket kan ge ett skört skelett där sprickor kan uppstå utan misshandel.
Specialistläkarna pekar också på att ytterligare en sprickor upptäcktes vid en röntgenundersökning drygt två veckor efter omhändertagandet, när föräldrarna satt häktade.
De externa specialistläkarnas slutsatser
Läkare 1
Legitimerad radiolog i USA med inriktning på skelettavbildning och metabola bensjukdomar hos barn.
Granskade Frejas röntgenbilder.
Bedömde att det medicinska underlaget talar för att Freja har en metabol skelettsjukdom, rakit, som kan ha uppstått genom en D-vitaminbrist hos Freja som nyfödd.
Menade att skelettet befann sig i ett skört tillstånd där frakturer kan uppstå utan misshandel.
Ansåg att vissa fynd som tolkats som CML-frakturer i stället kan vara förändringar som uppstår när rakit läker.
En professor och läkare med forskning om bland annat riskfaktorer bakom frakturer hos spädbarn.
Bedömde att Frejas skador var väl förenliga med rakit.
Ansåg att en bakomliggande bensjukdom var en mer sannolik förklaring till frakturerna än våld.
Stödde radiologens bedömning av D-vitaminbrist och rakit.
En docent i pediatrik (barnmedicin) och barnläkare med lång erfarenhet av barns utveckling och hälsa.
Granskade de märken som fanns på Frejas kropp.
Bedömde att flera av dem var hudmärken snarare än blåmärken.
Ansåg att märkena kunde vara förenliga med föräldrarnas uppgifter om en händelse, där flickan körts i barnvagn ner för en trappa och liggandes på bältets spännen.
Den medicinska tvisten
Läkare vid Drottning Silvias barnsjukhus bedömde att Frejas skador var typiska för barnmisshandel och att det inte fanns någon bakomliggande sjukdom som kunde förklara dem. De utgick från de D-vitaminprov som togs på Freja vid vårdtillfället.
De externa experterna pekar i stället på att analyser av Frejas sparade PKU-prov visade mycket låga D-vitaminnivåer vid födseln. När hon undersöktes vid fem månaders ålder var nivåerna normala. Enligt experterna kan nivåerna ha normaliserats genom D-vitamindroppar, medan skelettet fortfarande befann sig i en läkningsfas.
Experterna menar också att vissa röntgenfynd som tolkats som CML-frakturer kan vara förändringar som uppstår när rakit läker.
De har dessutom pekat på att ytterligare en fraktur upptäcktes drygt två veckor efter omhändertagandet, när båda föräldrarna satt häktade.
Polisutredningen lades senare ner på grund av brist på bevis och föräldrarna är inte längre misstänkta för brott.
Socialtjänsten står fast vid sin bedömning
Trots det har Freja inte fått flytta hem.
Socialtjänsten har ingen egen medicinsk specialistkompetens utan utgår från det ursprungliga utlåtandet från Östra sjukhuset. Eftersom föräldrarna inte delar socialtjänstens grund till LVU anser socialtjänsten att föräldrarna har ”bristande insikt” kring Frejas tidigare skador.
– De omsorgsbristerna behöver ha upphört. Det är ett lagstadgat krav. Innan dess kan det inte bli aktuellt med en återförening för ett barn, säger Lotta Anberg, avdelningschef vid Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
– Vi förstår varför hon är placerad, men vi är inte eniga om vad som har hänt. Grunden till LVU. Och då brister vi i insikten.
Under den första tiden efter omhändertagandet fick mamman träffa Freja en halvtimme i månaden. Nu får båda föräldrarna träffa henne en timme i månaden.
– Efter allt man gått igenom så är det ju också ett trauma för ett så pass litet spädbarn att vara utan sina föräldrar. Men också för oss. Så det var ju jättetungt att bilda en anknytning med sitt barn under den långa perioden, säger Sanna.
Riskerar att förlora vårdnaden
Nu har det gått fyra år sedan Freja omhändertogs och socialtjänsten vill genomföra en vårdnadsöverflyttning, vilket innebär att hon permanent kan bli kvar i familjehemmet.
Socialtjänsten hänvisar bland annat till de lagändringar som följde efter Lex Lilla hjärtat. Enligt lagen måste de förhållanden som låg till grund för omhändertagandet ha förändrats varaktigt för att vården ska upphöra. Samtidigt ska barnets ålder, placeringstid och anknytning till familjehemmet vägas in.
Lagen Lex Lilla hjärtat
Lex Lilla hjärtat infördes efter att treåriga Esmeralda, kallad ”Lilla hjärtat”, flyttades från sitt familjehem tillbaka till sina biologiska föräldrar och senare avled. Syftet med lagändringarna var att stärka skyddet för familjehemsplacerade barn och ge större vikt åt barnets behov av trygghet, stabilitet och kontinuitet.
Sedan den 1 juli 2022 gäller bland annat att vård enligt LVU inte får upphöra förrän de omständigheter som låg till grund för omhändertagandet har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Socialtjänsten ska också överväga vårdnadsöverflyttning när ett barn varit placerat i samma familjehem i två år.
Regeringen vill nu gå vidare med det som socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har kallat ”Lex Lilla hjärtat på riktigt”. Förslaget innebär att barnets anknytning till familjehemmet ska väga tyngre när det avgörs om ett barn ska flytta hem eller stanna kvar i sin placering. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
– Om barnet har varit placerat en längre tid i ett familjehem behöver vi ta hänsyn till barnets ålder, placeringstiden och barnets anknytning till familjehemmet snarare än till föräldrarnas önskan och starka vilja att barnet kommer tillbaka hem, säger Lotta Anberg, avdelningschef vid Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
För Sanna och Razmus återstår fortfarande samma mål som när dottern omhändertogs.
– Det finns ju ingenting annat vi vill än att få hem vårt barn.
För att skydda Freja har vi bytt ut hennes namn och dolt hennes ansikte på nya bilder.
Så svarar sjukhuset
Frågor till ansvarig läkare, Drottning Silvias barnsjukhus.
- Står ni i dag kvar vid er ursprungliga bedömning av Frejas skador?
- Har ni tagit del av de externa medicinska utlåtanden och den utredning som tillkommit efter er ursprungliga bedömning?
- Vilka utredningar genomfördes för att undersöka om Frejas skador kunde ha samband med exempelvis rakit, osteogenesis imperfecta (OI), tidigare brist på D-vitamin eller annan bakomliggande skelettsjukdom?
- Hur utreddes mammans graviditet och eventuella riskfaktorer som skulle kunna ha påverkat Frejas skelettutveckling eller benhälsa?
- Har de uppgifter som framkommit i de externa utredningarna påverkat er bedömning på något sätt sedan den ursprungliga utredningen genomfördes?
Sjukhusets svar
Cathrine Gatzinsky, verksamhetschef Kirurgi barn och Barnhjärtcentrum, vid Drottning Silvias barnsjukhus, svarar skriftligt.
"Vi kan inte kommentera enskilda patientärenden. Men generellt, när ett barn söker vård hos oss görs en medicinsk helhetsbedömning, baserad på barnets tillstånd, symtom, historik och relevanta undersökningar.
Om vårdpersonal har en misstanke om att ett barn far illa har vi skyldighet enligt lag att göra en orosanmälan till socialtjänsten samt starta en utredning enligt särskild rutin.
Medicinska bedömningar görs utifrån den information vi har när patienten är hos oss och arbetet styrs av gällande riktlinjer med fokus på patientsäkerheten."