Oljekatastrof hotar – fartyg ur ”skuggflottan” på grund
Sedan i början av juni står det 300 meter långa tankfartyget ”Caroline Bezengi” på grund utanför Omans kust.
Ombord finns en miljon fat rysk råolja som nu börjat hamna i den känsliga marina miljön.
Än så länge har bara en bråkdel av oljan läckt ut, ändå visar satellitbilder som analyserats av Greenpeace ett oljebälte som är över 20 mil långt och täcker en yta på 600 kvadratkilometer och som hela tiden växer sig större.
Grundet som Caroline Bezengi står på ligger i ett marint naturreservat. Stränderna på flera öar i närheten, kända för sjöfågel och sällsynta havssköldpaddor, har redan drabbats av oljan liksom ett antal känsliga korallrev.
På onsdagen uppgav FN:s sjöfartsorganisation IMO att utsläppet nått Omans fastland.
”Katastrofala konsekvenser”
Enligt Jonas Henriksson, oljeskadeexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.
– Farvattnen är extremt trafikerade och miljön är redan hårt ansträngd av utsläpp. Med ett krig som rasar intill och hotar sjöfarten blir det svårt att få till någon effektiv sanering av stränderna. Och knappast någon bekämpning av oljan till sjöss heller.
I lasttankarna på Caroline Bezengi finns råolja motsvarande nära 5 500 fyllda tankbilar. Omanska myndigheter har sagt att den ska pumpas ur, men experter är extremt oroade över att arbetet inte ens har påbörjats, rapporterar Reuters.
För det brådskar. Det 25 år gamla skeppet håller på att glida av klippgrundet och skulle det skadas så att tankarna springer läck innan de tömts är katastrofen ett faktum.
Misstänkt mina
Det var den 8 juni som en explosion skedde på Caroline Bezengi, på väg från Svarta havet med rysk olja till den asiatiska marknaden.
Maskinrummet vattenfylldes och för att fartyget inte skulle förlisa sattes det på grund. Vad som orsakade explosionen är inte utrett, men mycket talar för en sjömina. Fartyget anses tillhöra den ryska skuggflottan och seglade under kamerunsk flagg för att kringgå sanktionerna mot Rysslands oljeexport.
I samband med Kuwait-kriget i början på 1990-talet inträffade flera större oljeutsläpp i området. Då blev experterna förvånade över hur snabbt naturen återhämtade sig. Något som inte går att räkna med längre, befarar Jonas Henriksson.
– I dag är den marina miljön och framför allt korallreven väldigt hårt stressade av den globala uppvärmningen och försurningen av haven. De är mycket känsligare i dag.
Myndigheterna i Oman har ännu inte meddelat hur de utsläpp som redan skett från haveristen ska bekämpas. Däremot uppmanas allmänheten att inte försöka sanera på egen hand och att rapportera in oljeskadade djur.
Fakta: Skadorna från oljeutsläpp
- Avgörande för hur allvarligt ett oljeutsläpp blir är vilken typ av olja det rör sig om, hur mycket som släppts ut, var och vilket tid på året utsläppet sker samt ström- och vindförhållanden.
- Effekterna från enstaka större oljeutsläpp är ofta direkt dödliga för både stora och små djur och växter. Fåglar får sin isolerande fjäderdräkt förstörd, marina däggdjur sina pälsar. Resultatet blir att de antingen fryser ihjäl eller spenderar så mycket tid på att försöka bli rena att de svälter ihjäl.
- Olja är även giftigt och är både direkt dödligt och orsakar långsiktiga skador som nedsatt reproduktion, genetisk påverkan, cancer och försämrad motståndskraft mot annan miljöpåverkan.
- Andra effekter är att syrehalten i vattnet minskar när oljetäcket hindrar kontakten med luft. Även när oljan bryts ned förbrukas syre.
- Större oljeutsläpp har blivit ovanligare tack vare skärpta regler för konstruktion av fartyg, digitala verktyg för bättre sjösäkerhet samt ökad övervakning i riskfyllda havsområden.
- Sannolikheten för att det ska ske har dock ökat de senaste åren, inte minst i Östersjön. Detta på grund transporterna på så kallade skuggfartyg i dåligt skick och risken för sabotage och attacker.
Källa: Havs- och Vattenmyndigheten
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.