Publicerad 2026-06-23 09.32
Stormar, översvämningar och brist på dricksvatten.
Klimatförändringarna är inte längre något avlägset hot.
Generationen som ärvt krisen går nu mot sitt första val.
GÄVLE. I höst röstar Elmer Lundquist, 18, för framtiden.
Men hans bild av den är mörk.
– Jag tror att det kommer att bli väldigt stora flyktingströmmar, svält och krig i världen – och mycket konflikter om jordbruksmark och dricksvatten, säger han.
Elmer går nedför den knarriga trätrappan till 60-talsradhusets källarvåning. Här finns duschkabinen.
Han minns tydligt morgonen den 18 augusti 2021.
Han vaknade, tog en dusch, noterade att vattnet inte sjönk undan i golvbrunnen. Men bestämde sig ändå för att gå upp och äta frukost.
Att det regnat kraftigt under natten var inget han tänkte på.
Sedan fick han veta att alla lektioner var inställda, skolan var översvämmad.
Då började tanken på golvbrunnen skava. Han gick ner igen. Då stod vattnet decimeterhögt och vatten började tränga igenom från tvättstugan på andra sidan väggen. Därinne gick vattnet en meter upp på väggarna.
Elmer började skopa vatten i hinkar och lådor, vad han kunde hitta. Han ringde sin pappa som vände på cykeln och kom hem. Hela dagen hjälptes de åt att ösa vatten i skift för att förhindra att det rann ut i resten av källaren.
– Det jobbiga var att det inte fanns någonstans att göra av vattnet. Vi satte proppar i badkaret och i handfaten som vi inte använde, säger Elmer.
Elmer går uppför trappan igen och sätter sig vid det bastanta matbordet i vardagsrummet. På plats finns också hans jämnåriga flickvän Ylva Blomberg.
Totalt föll 161,6 millimeter regn under 17 och 18 augusti 2021. Det motsvarar ett fyllt badkar på varje kvadratmeter.
Nu säger han att Gävle inte var redo för en sådan katastrof, att systemen för att ta hand om stora mängder vatten var sköra.
– Städer har ju väldigt mycket asfalterade ytor. Det fick enorma konsekvenser – och gick så otroligt fort. Det där kan ju hända igen. Jag tror att det blev en tankeställare och att många kommuner tänker mer på förebyggande åtgärder, säger han.
I höst går Elmer och Ylva till valurnorna för att rösta fram en regering för första gången.
Hur känns det?
– Det känns som en skyldighet när man har rätt att rösta. Det är inte alla i världen som har det. Men det är inte direkt så att alla problem blir lösta och allting kommer bli underbart genom att byta regering, säger Elmer.
Det politiska spelet ger Elmer inte mycket för.
– Det är lite sorgligt hur det har blivit. Om man hör politikers utspel så känns det som en ganska låg nivå med mycket smutskastning gentemot varandra. Man hade önskat att partierna fokuserat på vad de själva tycker. Alla borde ha ett mål att göra Sverige bättre – och hur, säger han.
– Klimat och miljö är ingenting som regeringen prioriterar. Klimatförändringarna kommer att drabba oss alla, så det är viktigare att handskas med det först. Vi i Sverige har knappt nått något av målen som vi har fått av EU, säger Ylva.
När partierna besökte skolan gick Elmer med i Grön ungdom, Miljöpartiets ungdomsförbund.
– Jag gick med för att jag känner några som är med där i Gävle. Men jag har inte varit aktiv, det är ingenting som har varit jätteaktuellt för mig, säger han.
Ylva pekar på att hemstaden varit utsatt för flera olika typer av katastrofer.
– Det är stormar, det snöar jättemycket, det regnar jättemycket och det är torka. Vi har alla möjliga naturkatastrofer, säger hon.
– Sverige är ändå en ganska bra plats, för att undvika sådana här katastrofer, jämfört med andra länder. Men när det också når oss får man ett wake up-call, säger Ylva.
Hon tycker att trycket på företagen borde öka.
– Om de inte producerar på ett miljövänligt sätt och använder en massa vatten när de syr upp jeans och liknande borde man införa någon typ av restriktioner för företagen. Att produktionen ska ske på rätt sätt. Men det handlar också om att vi individer ska köpa miljövänliga grejer, säger hon.
Elmer vill lägga ansvaret på politikerna.
– De globala problemen får störst effekt om de löses gemensamt. Att vi exploaterar naturen för ekonomisk vinning till varje pris funkar inte. Det måste världens politiker och stora företag lösa, säger han.
Framtiden då, är ni oroliga för klimatförändringar?
– Ja, världen och Sverige är inte så snabba på att göra någonting åt saken. Det kommer helt klart bli fler skyfall och stormar som är värre. Det känns inte bra alls, säger Ylva.
Ylva är framför allt orolig för den biologiska mångfalden i framtiden, men viktigast är att minska utsläppen av koldioxid, betonar hon.
Elmer håller med om utsläppen.
– Men om vi förlorar vår biologiska mångfald blir vi också mycket mer sårbara för konsekvenserna. Vi kan inte hålla på och skövla de regnskogar som finns och vi kan inte hugga ner skogar för jordbruksmark överallt. Där skjuter vi oss själva verkligen i foten.
Om allt fortsätter som det är i dag, är ni oroliga för att det ska bli svårt att leva på jorden?
– Vi kommer ju till en gräns när vi inte har lika mycket resurser och råvaror som vi har haft förut. Man vill ju inte att människorasen ska dö ut direkt, säger Ylva.
Elmer tror inte att mänskligheten kommer att dö ut. Åtminstone inte de närmaste 200 åren.
– Men många platser kommer inte längre kunna gå att bo på, om havsnivåerna stiger eller det är för torrt eller för varmt, säger han.
Till de styrande vill Ylva skicka ett budskap:
– Klimatet borde prioriteras mer. Om klimatförändringar sker i framtiden borde man börja fixa det nu. Det kommer att bli problem under min livstid, men det kommer att bli så otroligt mycket värre längre in i framtiden. Om vi då inte gör någonting åt klimatförändringarna under min livstid.
– Allt vi har fått kommer från jorden. Vi kan inte fortsätta att ta det för givet. Vi kanske inte kan leva i den lyxen vi gör om det inte är hållbart. Politiker måste sluta sprida en idé om en drömvärld där alla får det lyxigare och bättre, utan att göra några skillnader i våra liv. Det är inte realistiskt när man ser folk svälta och dö och behöver flytta från sina hem på andra sidan av jorden.
Elmer och Ylva kollar på klockan, håltimmen är slut. Skollunchen hägrar. De går mot sina cyklar och trampar i väg.
Ylvas ord hänger kvar:
– Jag tror definitivt att jorden kommer att få en undergång till.
Experten: Det här är på riktigt och får stora konsekvenser
Det kom 101 millimeter regn över Gävle på två timmar,
På ett dygn totalt 162 millimeter.
– Man har byggt bort naturliga flöden under hundra år, nu försöker vi återskapa dem, säger klimatanpassningsstrateg Erik Glaas.
Den 17–18 augusti 2021 drabbades Gävle av ett tusenårsregn, en del uppgifter pekar mot ett 3900-årsregn, ett häftigt regn som inträffar med en intervall på just 1 000 år. Mängderna var de största SMHI mätt upp under två timmar.
– Överlag kommer extremväderhändelser oftare nu. Vi har varit historiskt sett ganska drabbade i Gävle. Senast hade vi hade stormen Johannes före årsskiftet, då två personer i regionen dog.
Han säger att kommunen nu jobbar med tre olika aspekter mot extra väderhändelser: den ekonomiska (där man förebygger skador på fastigheter och infrastruktur), hälsoaspekten och aspekten med kommunal service.
– Dels har man stora kostnader, dels har människor blivit skadade och dött. Man har heller inte kunnat komma fram med transporter. Man tvingades ställa in skolverksamhet, verksamhet för sjuka och så vidare.
Uppåt 7 000 försäkringsskador anmäldes efter skyfallet. Gävle kommun har beräknat att skadorna totalt kostat minst två miljarder kronor. Kommunen förebygger nu nya skyfall och har satsat 100 miljoner, till en början.
Staden bygger bland annat om hårdytor för att få regn att rinna ner i marken och fördröja översvämningar, man har bland annat sänkt en bollplan med 30 centimeter där vattnet kan samlas, delat flöden av bäckar för ökad kapacitet och andra fördröjningsytor. Staden har också planterat en stor mängd träd på hårdgjorda ytor som kan suga upp vatten.
– Det går inte jättefort att bygga de här grejerna. Det är en mardröm att börja gräva i marken i en stad som är 800 år gammal. Det finns ju liksom inte en millimeter som inte är problematisk på något sätt.
En av de värst drabbade stadsdelarna 2021 var Hemsta, där en liten bäck växte till en forsande flod. Det gjorde att vattnet tog sig in i lägenheter, i en del stod vattnet en meter högt.
– Det var de enda ställen i Gävle man var riktigt orolig att folk skulle drunkna i sina lägenheter.
– Det är ju så krasst i verkligheten att man kanske inte lägger full politisk prioritet på förebyggande åtgärder innan man sitter i skiten. Vi har mer frekventa och mer extrema skyfall i Sverige nu än vad vi har haft tidigare. Det är kanske den tydligaste effekten av ett förändrat klimat. Och att vi får längre perioder med varma värmeböljor.
Vad är ditt medskick till förstagångsväljare i höst?
– Trenden går åt fel håll, inte bara bland unga. Att prioritera miljö- och klimatfrågor är avgörande för att minska våra utsläpp. Det är de som är boven i dramat. Det här är på riktigt och får jättestora konsekvenser.