MADISON. Francesca Hong skulle bli den första socialistiska guvernören.
I USA:s kornbod förlorade hon med drygt 3000 röster mot en mer mittenorienterad demokrat. Ett bakslag för yttervänstern.
MADISON. Francesca Hong skulle bli den första socialistiska guvernören.
I USA:s kornbod förlorade hon med drygt 3000 röster mot en mer mittenorienterad demokrat. Ett bakslag för yttervänstern.
Kommunistkorridoren – the commie corridor – kallas ibland den remsa av Brooklyn och Queens som röstat fram demokratiska socialister i New York med borgmästaren Zohran Mamdani och kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez i första ledet.
Det såg länge ut som om det amerikanska inlandet skulle få sin egen kommunistkorridor.
I förra veckans primärval i Michigan vann vänsteryttern Abdul El-Sayed över mittenkandidaten Haley Stevens och hennes feta kampanjkassa, vilket innebär att El-Sayed kan bli den första muslimen i senaten någonsin om han skulle besegra Republikanernas kandidat i mellanårsvalet den 3 november i år.
I Wisconsin, på andra sidan Michigansjön, var den tidigare diskaren, restaurangägaren och ensamstående mamman Francesca Hong i natt favorittippad att ta hem Demokraternas nominering inför höstens guvernörsval.
Den kader av främst unga väljare som samlats på Atwood Music Hall i delstatshuvudstaden Madison var precis som Michiganborna i förra veckan inställda på att skriva ett nytt kapitel av den amerikanska historien.
Hong – det var deras förhoppning – skulle bli den första uttalat socialistiska guvernören någonsin och kornboden Wisconsin ett socialistiskt laboratorium med generösa välfärdtjänster finansierade genom skattepålagor för höginkomsttagare.
Enligt förhandsmätningarna var Hongs seger klar. Den triumfatoriska publiken lade sista handen vid sina plakat – ”Hotties for Hong”, ”Strong for Hong” – när det stod klart att det demokratiska primärvalet i Wisconsin i realiteten skulle bli en nagelbitare.
I vargtimmen förklarade Hong sig besegrad av den mittenorienterade afroamerikanen David Crowley, som enligt preliminära räkningar vann med omkring 3 200 röster.
Detta efter att han hoppat av sin egen kandidatur under sommaren, men sedan återvänt, delvis för att hans hustru skymtat en röd kardinal, en sångfågel hon tolkade som ett budskap från ovan om att maken skulle återuppväcka sin kampanj.
Hongs anhängare närde en dröm om ett annat slags väckelse. Kampanjen red på ett utbrett missnöje mot AI-industrins datacenter. Med tillgång till vatten och förhållandevis milt klimat har Wisconsin visat sig vara en bördig mylla för de anläggningar som folk, både republikaner och demokrater, känner djup maktlöshet inför.
Hong hade politiskt bagage: gamla inlägg om att strypa finansieringen av polisen och avskaffa Thanksgiving. Men för hennes anhängare var det petitesser. De såg i Hong en på ytan lågmäld politiker som vågade protestera mot teknikindustrins kolonisering av ett av Nordamerikas naturskönaste landskap. Hon gick till val på ett moratorium, ett tillfälligt stopp, för datacenter. Hennes kampanj representerade något nytt: en känsla av eller förhoppning om att den artificiella intelligensens utbredning inte är oundviklig. Den kan regleras.
Den snöpliga förlusten för Hong i natt gör inte Demokraternas konvulsioner mindre fängslande. När Kamala Harris axlade presidentkandidaturen från Joe Biden inför förra valet kände sig många demokratiska väljare snuvade på en rejäl primärvalsprocess. Inför mellanårsvalet i november, då makten över kongressen står på spel och möjligheten att tygla Trump, utspelar sig primärval över hela USA där demokrater kan välja mellan diametralt olika ideologiska alternativ. I såväl Michigan som i Wisconsin var det extremt jämnt mellan de inomdemokratiska blocken.
Det vill säga: Väljarna är oense om hur man bäst bekämpar Republikanerna under Trump. Men i Michigan sade Haley Stevens att hon skulle stödja Abdul El-Sayed i höst när hon förlorade. Liksom Francesca Hong i natt sade att hon skulle stödja David Crowley.
Frågan är om deras anhängare är lika följsamma.