Svenska ministerns svar på Putins hot: Vi kommer fortsätta
Ryska presidenten efter skärpta sanktioner: Ska beslagta europeiska fartyg
・Uppdaterad:
Hårdare tag och skärpta sanktioner mot skuggflottan har fått Putin att reagera starkt.
Under onsdagen hotade den ryska presidenten med att börja beslagta europeiska fartyg.
– Svenska myndigheter har agerat med den internationella havsrätten på sin sida och kommer även fortsätta göra så framgent, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M) till TV4 Nyheterna.
Det senaste året har den ryska skuggflottan utsatts för ett allt högre tryck från Europa. Sanktioner har stärkts, fartyg har bordats och i Sverige togs det unika beslutet om att ett fartyg kan utlämnas till Ukraina.
Förra månaden infördes nya sanktioner som gör det möjligt för EU-länder att sälja lasten ombord från beslagtagna fartyg – något Moskva nu reagerat kraftigt på, rapporterar AFP.
Putins hot: Kommer svara på samma sätt
I samband med en militärövning utanför den ryska ön Sachalin i fjärran östern uttalade sig Putin och riktade ett hot mot europeiska fartyg.
– Vi kommer att behöva svara på samma sätt, sade Putin under onsdagen och tillade att man kommer att agera där det är ”nödvändigt och lämpligt”
Vidare kallade han de europeiska åtgärderna för pirat- och banditverksamhet. Liknande uttalanden har kommit från Ryssland tidigare, då hotade även ryska UD om att man skulle svara med ”alla nödvändiga medel”.
Ministerns svar: Kommer fortsätta
Ett av de länder som agerat hårt mot skuggflottan är Sverige. Flera fartyg har bordats och beslagtagits och nyligen beslutade Högsta domstolen att fartyget Caffa, som misstänks för krigsbrott, kan utlämnas till Ukraina från Sverige. Fartyget ligger just nu ankrat i Trelleborg.
Putins nya hot är dock inget som kommer att påverka Sveriges agerande.
– Det är inget nytt att Ryssland hotar andra länder och försöker skrämmas. Svenska myndigheter har agerat med den internationella havsrätten på sin sida och kommer även fortsätta göra så framgent, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M) och tillägger:
– Ryssland är det största hotet mot säkerheten i Europa, det är precis därför vi nu gör en historisk upprustning för att stärka svensk säkerhet.
Experten: Kommer inte förändra Europas hållning
I Danmark har kritik riktats mot att man inte agerat lika hårt mot skuggflottan som till exempel Sverige. Samtidigt skulle ett aggressivare Ryssland till havs kunna slå hårdare mot Danmark – som är en av världens största sjöfartsnationer.
Jessica Larsen är senior forskare i maritim säkerhet på Danska institutet för internationella studier. Hon har tidigare lyft att danska aktioner mot skuggflottan skulle kunna slå tillbaka mot danska fartyg. Men hur stor risk det är att Ryssland faktiskt skulle göra verklighet av det nya hotet kan hon inte bedöma.
I Östersjön skulle Danmark dock inte vara särskilt sårbart menar Larsen – men flera danska rederier, som det gigantiska Maersk, seglar över hela världen.
– De stora, som Maersk seglar ju ofta från Europa till Asien och Afrika, så risken skulle kanske kunna finnas i de farvattnen, säger Larsen.
Men att Putins uttalanden på något sätt skulle förändra Europas kurs tror hon inte på.
– Europa stöder Ukraina och EU håller på att utveckla nya sanktionspaket, säger Larsen.
Kan leda till en militarisering
Det upptrappade tonläget kan dock leda till vad Larsen benämner som en militarisering av sjöfarten.
– Alltså att nationers krigsfartyg börjar eskortera kommersiella fartyg, det är ju en risk, säger Larsen.
Vad skulle det innebära för sjöfarten?
– Det skulle krävas mer logistik och samordning, vilket skapar förseningar och tid är pengar. Särskilt på det sättet vi organiserat den globala handeln, säger Larsen.
Hon påpekar också att det finns risker för ett stillastående fartyg som står och väntar på eskort, likt man gjort i högriskområden utanför till exempel Somalias kust.
– Ligger ett kommersiellt fartyg stilla blir det också mer sårbart, säger Larsen.