EU:s nya förpackningsförordning PPWR trädde i kraft redan förra året. Men först nu, den 12 augusti i år, börjar en rad av reglerna gälla i praktiken – medan andra införs senare. Det stora målet är att minska förpackningsavfallet och öka återvinningen.
Utan åtgärder beräknades förpackningsavfallet i EU öka med 19 procent till 2030, medan plastförpackningsavfallet kunde öka med upp till 46 procent.
De nya reglerna införs inte dramatiskt över en natt. De större förändringarna kommer först 2030. Många av reglerna kommer också att ersätta flera av dagens svenska regler.
En förändring som sker redan nu är att livsmedelsförpackningar inte får släppas ut på marknaden om de innehåller PFAS över vissa gränsvärden. Ämnena brukar kallas evighetskemikalier eftersom de bryts ned mycket långsamt i miljön.
Mer synliga förändringar sker senare. Från februari 2027 ska restauranger, kaféer och andra verksamheter med takeaway låta den som handlar ta med en egen låda eller mugg för mat och dryck. Från februari 2028 ska de också erbjuda mat och dryck i återanvändbara förpackningar. Sverige har redan liknande nationella regler för många försäljningsställen.
Sommaren 2028 börjar också gemensamma EU-symboler införas på förpackningar för att göra det lättare att kunna se vilket material en förpackning består av och var den ska sorteras.
Inget generellt förbud mot plast
Från den 1 januari 2030 skärps reglerna kraftigt. Förpackningar ska vara lättare att återvinna, plastförpackningar ska i större utsträckning innehålla återvunnen plast och mängden onödigt förpackningsmaterial ska minska. Då begränsas också flera typer av engångsplast.
På hotell berörs exempelvis små engångsförpackningar med schampo. Även plastpåsar berörs. EU:s mål är att användningen av tunna plastbärkassar ska hållas nere, men vanliga plastkassar förbjuds inte. Från 2030 begränsas däremot de allra tunnaste plastpåsarna, till exempel vissa frukt- och grönsakspåsar, med undantag när de behövs av hygieniska skäl eller för att minska matsvinn.
Även de klassiska små ketchup- och majonnäspåsarna berörs. Från 2030 begränsas sådana portionsförpackningar av engångsplast på restauranger, hotell och kaféer.
Men reglerna innebär inte ett totalförbud. Förordningen gör bland annat undantag när portionsförpackningen följer med färdig takeaway-mat. Ketchup-påsen kan alltså fortfarande i vissa fall få följa med hamburgaren du tar med dig.
Politikerna hoppfulla
Även nätshoppare kan märka skillnad. Från 2030 får bland annat e-handelsförpackningar som huvudregel bestå av högst 50 procent tomrum. Bubbelplast, luftkuddar och annat fyllnadsmaterial räknas som tomrum. Samtidigt ställs bredare krav på att förpackningar inte ska vara större eller tyngre än nödvändigt.
Varje EU-land ska också minska mängden förpackningsavfall per person med 5 procent till 2030, 10 procent till 2035 och 15 procent till 2040, jämfört med 2018.
EU:s miljökommissionär Jessika Roswall beskriver de nya reglerna som ”en investering i Europas framtid”, men konstaterar också att det kommer att innebära omställningskostnader för företag.
Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har välkomnat förordningen och även framhållit möjligheten för svensk förpackningsindustri att stärka innovation och konkurrenskraft.
Branschen kräver tydlighet
Från industrin finns viss oro för genomförandet. Den europeiska förpackningsorganisationen EUROPEN menar att EU-kommissionens vägledning är bristfällig, bland annat kring PFAS och de förpackningsförbud som ska börja gälla 2030. Svenskt Näringsliv vill att Sverige håller sig nära EU-reglerna. Organisationen varnar i ett yttrande för att hårdare svenska regler kan leda till högre kostnader och sämre konkurrensvillkor för svenska företag.
Arbetet är samtidigt inte färdigt. EU-kommissionen ska ta fram ytterligare regler och vägledning, och även det svenska regelverket behöver anpassas ytterligare. Därför kan flera detaljer komma att förtydligas under de kommande åren.