Det pågår just nu ett avgörande vägval i svensk bostadspolitik. Det handlar inte bara om hur mycket vi bygger – utan vad vi bygger, för vem och var. När Helsingborgs KSO Christian Orsing (M) säger att den som drömmer om villa inte ska behöva få ett flerfamiljshus som “”tittar ner i trädgården”, blottas en större politisk förskjutning: från blandade städer till mer uppdelade bostadsområden. Problemet är att den utvecklingen riskerar att bygga in segregationen.
Hyresgästföreningens rapport Partiernas bostadspolitik – valår 2026 visar tydliga skillnader mellan partierna. Vissa prioriterar småhus och ägt boende, andra vill se tätare och mer blandade miljöer. Vi menar att ensidiga områden – oavsett om de domineras av villor eller hyresrätter – ökar den sociala och ekonomiska uppdelningen. När människor inte möts i vardagen växer avstånden i samhället.
Samtidigt vill en majoritet bo i lägenhet. En undersökning från Indikator Opinion visar att 6 av 10 föredrar lägenhet, centralt eller i ytterområden. Trots det driver politiken fram villastäder. Resultatet blir homogena områden där färre har råd eller möjlighet att bo.
Blandade bostadsområden är en nyckel för att motverka segregation. De ger bättre underlag för service, kollektivtrafik och mötesplatser – och gör det möjligt att bo kvar genom livets olika skeden. I ett område med variation kan du flytta till något mindre eller mer tillgängligt när livssituationen ändras. Det handlar inte om att sluta bygga villor – utan om att sluta ställa boendeformer mot varandra.
När vi bygger områden där människor möts stärks tilliten och gemenskapen. När vi bygger bort varandra riskerar vi att göra motsatsen. Det verkliga problemet är inte insyn över häcken. Problemet är om vi skapar bostadsområden där inte alla människor ryms.
Liz Jönsson, regionordförande Hyresgästföreningen norra Skåne, Ann-Christine Holm, ordförande Hyresgästföreningen allmännyttan Helsingborg, Ingbritt Levin, ordförande Hyresgästföreningen Privaten Helsingborg