DN DEBATT SLUTREPLIK.
Sex forskare i socialt arbete: Naiva förslag om repression inom socialtjänsten visar politikernas ansvarslösa inställning till vårt känsliga samhällsuppdrag.
DN DEBATT SLUTREPLIK.
Sex forskare i socialt arbete: Naiva förslag om repression inom socialtjänsten visar politikernas ansvarslösa inställning till vårt känsliga samhällsuppdrag.
I sin replik på vår debattartikel underlåter socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) att bemöta de invändningar vi riktar mot den nya lagen om mellantvång, som riksdagen röstar om på torsdag den 13 augusti. Hennes text är talande för processen kring lagens tillkomst, där regeringen inte alls har beaktat etablerad ämneskunskap inom socialt arbete. I sitt svar väljer ministern i stället att i huvudsak fokusera på att regeringen på andra sätt verkar för att socialtjänstens arbete ska vila på kunskap och evidens. Det framstår som en retorisk manöver avsedd att skymma sakfrågan.
Frågor om samtycke och tvång hör till den sociala barnavårdens allra svåraste uppdrag och mandatet att ingripa med tvång behöver hanteras med stor eftertänksamhet. Camilla Waltersson Grönwall hänvisar i sitt svar svepande till att hälften av socialtjänstens klienter tackar nej till insatser, men preciserar inte vilken studie som avses, vad antalet relaterar till eller hur ”tacka nej till insatser” definieras. Större svenska och norska studier visar i stället att mellan 12 och 15 procent av inledda barnavårdsutredningar avslutas av det skälet att klienter motsätter sig insatser.
Vidare framgår av forskning att samtycke – eller brist på det – är ett resultat av samspelet mellan klienters vilja och deras förtroende för socialtjänsten, socialarbetares förmåga att motivera och nå fram till klienter samt hur insatsutbudet är utformat och uppfattas. Den sociala barnavården gynnas inte av lagstiftning som vilar på kraftigt förenklade föreställningar om att komplexa professionella uppgifter enkelt kan lösas med tvång och repression. Detta vittnar inte bara om en naivitet inom den politiska sfären, utan också om en vårdslös inställning till socialtjänstens känsliga samhällsuppdrag.
Det finns omfattande forskning om vad som utgör ett effektivt socialt arbete med utsatta barn och familjer. Återkommande aspekter är bland annat att socialarbetare etablerar tillitsfulla och stödjande relationer, uppmuntrar klienters delaktighet samt att insatser är anpassade efter familjers behov.
Oavsett vad socialtjänstministern vill göra gällande kan regeringens samlade ambition inte tolkas på annat sätt än att man önskar göra tvång till en dominerande strategi inom den sociala barnavården, vilket inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tvång och hot om vitesförelägganden kan förvisso leda till att fler klienter på pappret beviljas insatser, men är inte effektivt för att avhjälpa sociala problem och kommer i förlängningen att alienera utsatta familjer från socialtjänsten.
Debattartikel
Sex forskare i socialt arbete:
”Socialtjänstens väg framåt: Kunskap ut och repression in”
Repliker
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M):
”Föräldrars motstånd får inte gå före barnens bästa”
Läs fler artiklar från DN Debatt.