På torsdag ska riksdagen rösta om den andra delen av regeringens straffrättsreform, som bland annat innebär att ta bort den så kallade mängdrabatten. Socialdemokraternas besked om att rösta nej väcker allvarliga frågor om en framtida rödgrön kriminalpolitik.
Reformen är betydelsefull. Sverige har för låga straff.
Ett förfärligt men representativt exempel är en dom från Borås tingsrätt tidigare i år. En man dömdes till fängelse i bara sex år och sex månader för bland annat flera fall av våldtäkt mot barn, flera fall av våldtäkt och grovt barnpornografibrott. Övergreppen pågick mellan 2016 och 2023.
”Sannolikt säger S nej för att de inte vill prioritera det i en framtida budget.”
Mängdrabatten förminskar brott mot äldre. Tidigare i år dömdes en person för sex bedrägerier, varav fyra grova. Straffet blev på grund av rabatten bara ett år och sex månader.
I propositionen som ligger på riksdagens bord ska straffvärdet för vart och ett av brotten läggas ovanpå varandra. Det handlar, enligt Gunnar Strömmer, om brottsoffers upprättelse: “Det är en jätteviktig fråga för oss moraliskt”.
Men det är också en fråga om effektivt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet har i studier visat att en liten del av befolkningen står för en stor del av den totala brottsligheten. Kriminalvården rapporterade i juni att var tredje person som avslutade ett fängelsestraff 2022 redan har dömts till en ny påföljd.
S argument emot har skiftat. För ett par veckor sedan skrev Teresa Carvalho (S) att nya fängelser innebär en ”hisnande kostnad” som ”måste ställas mot annat”. Det är helt riktigt att det kommer att kräva fler fängelseplatser och kosta flera miljarder. Men däri ligger också den politiska prioriteringen, som gör att Gunnar Strömmer (M) lyckats medan Morgan Johansson (S) misslyckades.
Ett annat argument är att reformen kräver tusentals nya anstaltsplatser. Men för att genomföra lagstiftningen på ett ansvarsfullt sätt – när Kriminalvården är redo – är det regeringen som ska besluta om ikraftträdandet.
Efter en våg av kritik lade S fram ett eget förslag om att delvis genomföra reformen. Det innebär till exempel att sexualbrott inkluderas men inte barnpornografibrott. Men i realiteten innebär beskedet från S att propositionen faller om de rödgröna samlar en majoritet för avslag.
Den krassa sanningen är sannolikt att S säger nej för att de inte vill prioritera det i en framtida budget.