Livets gåva, en av de största saker man kan ge. Men trots det lovvärda slutmålet är det få som donerar.
I region Västra Götaland försöker man öka folks medvetenhet.
– Många känner inte till det stora behovet, säger Sara Malchau Lauesgaard, specialistläkare vid Reproduktionsmedicinsk mottagning vid Sahlgrenska.
Samtidigt tar själva processen kring donationen sin tid på grund av de höga kraven som ställs.
– Det är ju inte lika enkelt som att till exempel lämna blod. Utredningen är ett nålsöga man ska ta sig igenom innan man kan godkännas som donator, konstaterar Sara Malchau Lauesgaard.
Av hundra donatorer blir enbart cirka 15 stycken utvalda. Många faktorer spelar in, som ärftliga sjukdomar, om man tar vissa mediciner och kvaliteten på spermierna.
Godhjärtad handling
TT har varit i kontakt med de sju sjukhus och kliniker som arbetar med spermadonation. Även i regionerna Östergötland och Örebro råder brist. Och i Skåne, där man också försöker nå ut till fler donatorer.
– Vi har gjort filmsnuttar, informerat på Instagram och försöker värva via högskolorna, säger överläkare Margareta Kitlinski vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
Hon beklagar att de ekonomiska musklerna saknas för större reklamkampanjer.
– Många vet inte om, eller tänker på, hur mycket lycka man skänker barnlösa genom att donera. Det är en av de mest godhjärtade handlingar man kan göra.
I Umeå- och i Uppsalaregionen ser läget däremot bra ut. Men i Uppsala riskerar man också att drabbas av brist då antalet donatorer har minskat under senare år, enligt Akademiska universitetssjukhuset.
”Inför ett register”
Vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm tar man hjälp från den privata kliniken Livio Stockholm för att korta väntetiderna. Vid regionfinansierade behandlingar används Karolinskas egna donatorer. På grund av brist på donatorer köper Karolinska sedan drygt ett år tillbaka även in spermier från Danmark. Svensk lagstiftning följs oavsett varifrån spermierna kommer.
– Vad som verkligen skulle behövas är ett svenskt – och ett internationellt – register över donatorer. Det behövs för att kontrollera och begränsa det antal familjer en donator får ge upphov till, säger Camilla Stenfelt, fertilitetsläkare och verksamhetschef vid Livio Stockholm.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att inrätta och ansvara för ett nationellt register över könscellsdonatorer.