”Tiden är inne för Europas oberoende” sade Ursula von der Leyen i sitt årliga tal förra året. Kinas framfart inom fossilfri teknologi, USA:s svängningar i handelspolitiken, Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina och de pågående klimatförändringarna har riktat strålkastaren mot EU:s sårbarheter. Idag är situationen än mer akut, med en global energikris som kan bli den största någonsin.
Som ett svar på de samverkande kriserna lanserades Industrial Accelerator Act i våras, där EU-kommissionen vill lösa flera av utmaningarna samtidigt. Industrins konkurrenskraft och motståndskraft ska stärkas, samtidigt som det ska bidra till EU:s ekonomi, beredskap och klimatmål. Och här lyfts en nyckelfaktor fram som länge verkat som ett sömnpiller i den svenska debatten: den offentliga upphandlingen. Nu vill man ge den en ny och tung roll i EU:s utveckling.
Enbart i Sverige köps varor och tjänster för 1000 miljarder kronor – varje år - genom den offentliga upphandlingen. Nu föreslår kommissionen att medlemsländerna ska använda upphandlingen som en motor för att öka den inhemska efterfrågan av produkter inom strategiskt utvalda sektorer, så att produktionen av nya, fossilfria tekniker kan skalas upp och priserna kan sjunka. De offentliga medlen ska stärka industrins konkurrenskraft gentemot länder som Kina och USA, skapa högkvalitativa jobb samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Strategin går dock stick i stäv med svensk tradition som bland annat kommer till uttryck inom Produktivitetskommissionen och Konjunkturinstitutet som också präglar Finansdepartementets tankegångar. Utgångspunkten har varit att upphandling i första hand ska fokusera på kostnadseffektivitet och inte vara ett näringspolitiskt verktyg.
Men den svenska traditionen tillhör gårdagen. Världen står inför snabba och genomgripande tekniksprång: vätgas ersätter kol i stålproduktionen, batterier och förnybart ersätter bensin och diesel, koldioxidinfångning möjliggör cement med nära nollutsläpp. Nu räcker det inte att göra som vi alltid gjort. Industrin klarar inte av att göra tekniksprången tillräckligt snabbt om inte politiken skapar rätt spelplan.
EU-kommissionen vill därför införa tvingande regler som innebär att en viss andel stål, betong och fordon ska ha lågt koldioxidavtryck och i vissa fall även vara tillverkade inom EU eller länder som vi har handelsavtal med. Det är bra med klimatkrav, men risken är överhängande att de blir så låga att det bara stödjer medelmåttorna och inte de företag som ligger i absolut framkant, så som många av de svenska företagen.
Därför är det nu viktigt att Sverige tar höjd för att den svenska industrin, som utvecklat fossilfria lösningar, får en konkurrensfördel i den offentliga upphandlingen. En ganska självklar slutsats kan man tycka - det är snarare märkligt att stat, regioner och kommuner inte använder skattemedel för att nå de mål inom näringspolitik och klimat som de själva satt upp.
Väljarna har de redan med sig: 8 av 10 svenskar tycker att den offentliga upphandlingen ska ha så lite klimatpåverkan som möjligt enligt upprepade Novus-undersökningar. Dessutom är det nu enklare än någonsin. Betong med halverad klimatpåverkan finns att köpa i hela Sverige. Elektrifierade arbetsmaskiner och lastbilar används framgångsrikt i en lång rad byggprojekt. Stål med mycket låga utsläpp levereras redan idag.
Inget av detta fanns för tio år sedan. Vi företag har tagit Parisavtalet på allvar, investerat miljardbelopp i ny fossilfri teknik och gjort vår hemläxa. Nu behöver politiken göra sin. Styrmedel för ökad efterfrågan behövs och vi föreslår därför:
1. Hälften bort i offentliga byggprojekt
Regeringen bör ge Fortifikationsverket och Specialfastigheter i uppdrag att upphandla nya anläggningar med halverad klimatpåverkan. Flertalet svenska byggprojekt visar att detta kan göras utan att öka kostnader eller försena byggprocesser. Under de kommande tre åren ska sex regementen återetableras och antalet fängelseplatser ska mer än fördubblas till 2035 – samtidigt som investeringar i vatten och avlopp beräknas uppgå till 40 miljarder kronor per år de närmaste fyra åren. Använd byggboomen som en blåslampa för branschens nya lösningar – vi vill skala upp!
2. Ge Trafikverket skärpta klimatmål
Trafikverket är en av landets största beställare av betong, transporter och anläggningsarbeten. Ett tydligt mål om klimatneutralitet till 2035 istället för 2040, med en skarp genomförandeplan skulle få stort genomslag i hela värdekedjan.
3. Inta en ambitiös roll i förhandlingar inom EU
Sverige bör stödja och gå före i EU:s arbete med att ställa krav i offentlig upphandling som stärker europeisk konkurrenskraft och gynnar företag som ligger i framkant av klimatomställningen. Sverige behöver inta en ambitiös ståndpunkt i kommande förhandlingar av Industrial Accelerator Act och kommande revidering av EU:s upphandlingsdirektiv.
4. Stötta kommuner och regioner
Staten bör införa stöd till offentliga beställare för att hantera den resurs- och kompetensutveckling som behövs för skärpta krav i upphandlingar.
Den traditionella svenska strategin att skapa goda villkor för investeringar är fortsatt viktig. Vi behöver fortfarande kortare tillståndsprocesser, tillgång till el på rätt plats i rätt tid och kompetensförsörjning.
Men nya tider kräver nya åtgärder. Annars riskerar vi att hamna i ett läge där svenska företag leder den tekniska utvecklingen, men där efterfrågan – och därmed jobben – växer i Kina och andra länder. Om däremot stat, regioner och kommuner blir långsiktigt strategiska kunder till vår industri så kan vi behålla jobben och välfärden i vårt eget land och inom EU. Vi vill inget hellre – har vi politiken med oss?
Johnny Sjöström, vd, SSAB
Karin Comstedt Webb, vd, Heidelberg Materials Betong Sverige
Magnus Persson, vd, Skanska Sverige
Melker Jernberg, vd, Volvo Construction Equipment
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige