I måndags avslöjade Säpo att man stoppat ett långtgående försök till spionage. En person, verksam vid ”en utländsk beskickning” hade värvats som agent av den ryska underrättelsetjänsten, och enligt Säkerhetspolisen har flera möten mellan agenten och två ryska underrättelseofficerare dokumenterats.
Hans Brun, som är chefsanalytiker på säkerhetsföretaget SRI, kallar avslöjandet för en rysk prestigeförlust.
– Ja, det är ju åratal av arbete och analys som går till spillo. Så det här är ett rejält bakslag för ryssarna.
Vilken information som Säpo haft för att kunna avslöja det misstänkta spionaget är inte känt. Myndigheten kan ha blivit tipsad, eller avslöjat männen med egna medel. Hans Brun ser också en annan möjlighet.
– Det kan mycket väl vara så att det här har varit en dubbeloperation från början, att den här personen spelat ett dubbelspel gentemot ryssarna och i själva verket informerat sin chef som sedan kontaktat svenska myndigheter.
Varför går Säpo ut med så mycket detaljer om den här operationen, tror du?
– Jag skulle tro att de vill sätta lite press på ryssarna, och få dem att börja ifrågasätta sin verksamhet här. Hur pass säker och pålitlig är den information vi får in? Är det bara en massa trams?
Träffades på en bar
På pixlade bilder syns två män äta och dricka öl tillsammans på en pub. Mannen, som avslöjats som agent, ser ut att ha fått en påse med en flaska vin. Bakom pubens glaspartier skymtar en annan bargäst.
Att mötet sker så öppet är inget som förvånar underrättelseexperten Joakim von Braun. Med sin bakgrund inom bland annat Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är han väl bekant med ryssarnas tillvägagångssätt.
– Det är ofta så att man kanske får ett kuvert som innehåller pengar och sedan en plastpåse som kan innehålla en eller flera flaskor med alkohol, säger han.
I väst bygger underrättelsetjänsterna i stor uträckning på signalspaning och öppna källor, enligt von Braun. Men det gör inte den ryska.
– Ryssarna är helt fixerade vid att värva agenter. Det är det enda sättet de känner att de kan lita på att den information som de får in, och kan skicka till Moskva, är fullständigt pålitlig. Och de vill gärna ha dokument i original, så att de ser att materialet inte är manipulerat på något sätt.
Även om tillvägagångssättet för den ryska underrättelsetjänsten följer ”modus operandi”, som han uttrycker det, finns det något som förvånar:
– Det som är intressant, om den här historien stämmer, är att det är två personer som har bearbetat den här agenten. För det är väldigt ovanligt att man har två ryska underrättelseofficerare som samtidigt bearbetar en källa.
En trolig förklaring skulle kunna vara att de båda underrättelseofficerarna avlöst varandra, menar Joakim von Braun. Att odla fram en ny agent är en process som kan pågå under flera år.
Använder ryska Telegram
Samtliga tre personer har lämnat Sverige, rapporterar TT. Dessutom har de diplomatisk immunitet, och kan inte åtalas.
Hur många ryska underrättelseofficerare som för närvarande finns i landet är svårt att säga. Joakim von Braun uppskattar antalet till mellan 10 och 15 personer.
– Normalt sett har ungefär en tredjedel av antalet diplomater och diplomatiska tjänstemän vid den ryska ambassaden varit underrättelseofficerare från SVR eller det militära GRU, säger han.
Att rekrytera agenter genom den här typen av kontakter är en klassisk metod, enligt Hans Brun. Men i dag finns också andra sätt.
– Många använder sig i första hand av så kallade ”förbrukningsagenter” för enklare uppdrag, som att fota ett specifikt objekt eller ta ut koordinaterna för exempelvis en elanläggning. Informationen överförs sedan elektroniskt via appar som ryska Telegram, säger han.
När det gäller odlade kontakter kan år av bearbetning krävas för att värva en värdefull agent. Underrättelseofficeren måste närma sig personen, skapa ett förtroende och bygga upp en relation. Och de letar efter öppna kontaktytor.
– Det kan vara allt möjligt. Tycker du att det är kul att samla frimärken kommer det att dyka upp en ryss som också samlar frimärken. De är väldigt innovativa när det gäller att nästla sig in i människors miljöer för att få det till att bli en naturlig kontakt, säger Joakim von Braun.
Varför tror du att de närmat sig en person vid en utländsk ambassad?
– För det första kan de ha varit intresserade av olika typer av hemligstämplad information. Men i det här fallet så tror jag också att man är oerhört intresserad av att försöka påverka den politik som landet för.