M-politikern varnar: Ny friskola kan kosta oss miljoner
Konkurrensen om eleverna hårdnar i takt med att barnkullarna minskar. Raoul Wallenbergskolorna vill öppna en ny skola i Falköping, trots kommunens skarpa invändningar.
– Som moderat är jag i grunden positiv till friskolor. Men här ser jag inget bra, säger kommunalrådet Adam Johansson (M).
Nästa höst planerar Raoul Wallenbergskolan AB att öppna ett fritidshem och en grundskola med plats för 830 elever. Platsen är den gamla lasarettsbyggnaden i centrala Falköping.
Samtidigt är kommunen i full färd med att dra ned på klasser och stänga skolor eftersom det föds så få barn.
Förra året ansökte 50 friskolor om att få starta nya skolor inför höstens skolstart. Det är en minskning jämfört med tidigare år, och bara 3 av dem fick godkänt av Skolinspektionen.
49 fristående huvudmän ansökte om att utöka sina befintliga skolor med fler platser. Av dem fick endast 14 godkänt.
Antalet fristående huvudmän som har ansökt om att starta nya friskolor inför nästa höst, 2027, minskar ännu mer. I år har det bara kommit in 29 ansökningar.
En av ansökningarna är av undertecknad Per Egon Johansson som är vd för Raoul Wallenbergskolorna AB. Han skriver i ett mejlsvar till DN att koncernen vill öppna en ny friskola i Falköping för att vända den negativa demografiska utvecklingen i kommunen.
”Falköping har haft minskade barnkullar under många år. Vi tror att den utvecklingen kan vändas genom ett mer dynamiskt skolväsende i kommunen”, skriver han.
Prognoserna för Falköping visar att antalet barn i åldrarna 1 till 5 år minskar med 5 till 30 procent, och att gruppen 0 till 19-åringar minskar med 11 procent de närmaste sju åren.
Det är mer än i resten av landet, där andelen väntas minska med 8 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.
– I det första skedet är det förskolorna som drabbas. Vi har redan stängt avdelningar och avvecklat en förskola. Nästa steg ligger några år framåt, då vi kommer att avveckla platser på lågstadiet, säger kommunalrådet Adam Johansson (M).
Om friskolan fyller sina platser behöver kommunen lägga ned ytterligare tre centralt belägna skolor för att klara ekonomin och behålla sina mindre skolor på landsbygden, hävdar han.
Fakta.Antalet barn minskar
• Antalet barn i förskoleåldern har minskat sedan 2019 och väntas fortsätta minska fram till slutet av 2020-talet. Då beräknas det finnas 85 000 färre barn i förskoleåldern jämfört med 2023.
• Läsåret 2025/26 var 468 000 barn inskrivna i förskolan vilket är en minskning med 3,4 procent jämfört med året innan.
• Även antalet elever i förskoleklass och grundskola minskade, med 9 900 sedan läsåret före, vilket är den största minskningen hittills.
• I år går knappt 1,1 miljoner elever i grundskolan. Minskningen började 2023 och väntas fortsätta fram till slutet av 2030-talet.
• I gymnasieskolan kommer elevantalet öka fram till slutet av 2020-talet, för att sedan följa grundskolans utveckling.
• Barnkullarna beräknas minska särskilt mycket i små kommuner med färre än 10 000 invånare.
Källa: Skolverket
Förvaltningen har räknat ut att friskolans etablering skulle kosta kommunen mellan 50 och 70 miljoner kronor om året.
– Det är pengar som skulle tas från våra befintliga skolor och kraftigt försämra situationen för dem. Det är ju kommunen som ska betala för de elever som går i friskolan, säger Adam Johansson.
Han förstår inte varför friskolekoncernen går emot kommunen och vill starta trots de minskande barnkullarna.
”Vi tror att vi att vi kan bidra till kommunens attraktivitet genom att skolväsendet blir mer dynamiskt”, skriver Per Egon Johansson i sitt mejlsvar till DN.
Han hävdar att kunskapsresultaten ligger under riksgenomsnittet för elever i Falköping och att skolväsendet behöver genomgå ”något av en renässans genom mer dynamik och utveckling. Vi tror att vi kan bidra till detta.”
Fakta.Färre friskolor ansöker om att starta
• Förra året ansökte 50 friskolor om att få starta nya skolor inför höstens skolstart. 3 av dem fick godkänt av Skolinspektionen: Den anpassade gymnasieskolan Hvilan i Staffanstorp, Raoul Wallenbergsskolan Jungfrusund i Ekerö, samt Nordic international i Linköping.
• 49 friskolor ansökte om att utöka sina befintliga skolor till höstens skolstart. 14 av dem fick godkänt.
• Vanligaste orsaken till avslag för grundskolor var att de inte kunde visa att de får ett stabilt flöde av elever framåt. Vanligaste orsaken för gymnasieskolors nej var att det inte finns behov av utbildningen på arbetsmarknaden. 3 skolor fick avslag för att ledningen är olämpliga.
• I år har det bara inkommit 29 ansökningar om att starta nya friskolor och platser för skolstart hösten 2027.
Källa: Skolinspektionen
På så sätt hoppas friskolan också kunna öka kommunens attraktivitet.
– De försöker linda in det i någon beskrivning av att de ska vara kompletterande och kan bidra med andra värden. Men jag har svårt att se vad de värdena är, säger Adam Johansson.
Enligt koncernens egen undersökning har 73 procent av vårdnadshavare visat intresse för att sätta sina barn i den planerade skolan.
Men Adam Johansson varnar för luft i siffrorna.
– I det gamla lasarettet, där den nya friskolan är tänkt att starta, har två friskolor tidigare försökt etablera sig men misslyckats. Den sista avvecklades för bara något år sedan. Så det är väl ett frågetecken kring hur stort intresset faktiskt är, säger Adam Johansson.
Kommunen måste dessutom vara beredd att när som helst ta emot hundratals elever om friskolan skulle besluta sig att lägga ned, en beredskap som kostar pengar,
– Vi måste alltid ha en överkapacitet i våra skolor. Eller ett system som gör att vi på kort tid klarar att skaffa nya lokaler för att kunna ta hand om elever om skolan skulle stänga, säger Adam Johansson.