Kry startades 2015 utifrån en enkel insikt: även om svensk sjukvård håller hög kvalitet finns stora och ökande utmaningar: Ojämlikhet beroende på var man bor, långa köer och svårt att komma fram till en läkare. Digitala läkarbesök blev ett sätt att öka tillgängligheten.
Tio år senare har detta glömts bort i debatten. I stället för att handla om hur vi ökar tillgängligheten påstås att företag som Kry utarmar systemet. I övriga Europa inser man kostnaden för att bygga ut vård med fysiska enheter och att det inte ens är möjligt i glesbefolkade områden där vårdpersonal ej bor. Man vill öka den digitala vården och tillgängligheten.
Ska vi klara vårdens utmaningar måste vi förstå vad olika insatser faktiskt kostar. Ett återkommande förslag är att 1177 kan ta hand om många av de patienter som i dag vänder sig till digital vård. 1177 erbjuder rådgivning av sjuksköterskor och är gratis för patienten, men inte för det offentliga. Vi har därför räknat på kostnaderna för 1177 i Region Stockholm, där stordriftsfördelarna bör vara störst.
Först har vi uppskattat den direkta kostnaden per samtal. Huvuddelen av den består av ersättningen som regionen betalar för själva telefonrådgivningen. Till det tillkommer kostnader för olika tekniska lösningar, som telefonisystemet. Sammantaget uppgår de till cirka 225 kronor per samtal.
Det låter kostnadseffektivt. Men den avgörande frågan är vad som händer efter samtalet; har patienten fått hjälp eller hänvisas hen vidare till annan vård? För att ta reda på det har vi begärt ut data från Region Stockholm.
1177 hänvisar 26 procent av patienterna till akutmottagning eller 112, de absolut dyraste vårdbesöken. Förutom akuten så hänvisar 1177 till närakuten och vårdcentral i 35 procent av fallen. För att förenkla, och ge 1177 en mycket konservativ beräkning, likställer vi alla hänvisningar till besök i primärvården.
Enligt Region Stockholm är kostnaden för ett besök på vårdcentral 2 093 kronor, akutbesök är mycket dyrare än så. Med alla indirekta kostnader är den genomsnittliga kostnaden då minst 1 500 kronor per 1177-kontakt om patienterna följer anvisningsråden.
Som jämförelse tittar vi på den dyraste digitala ersättningen, utomlänsersättningen. I dag ersätts denna med 435 kronor per digitalt möte, men i ungefär en tredjedel av fallen utgår ingen ersättning alls, till exempel vid egenvårdsråd. För de möten vi får ersättning för betalar patienten minst 100 kronor i avgift. Det innebär att regionens genomsnittliga kostnad blir cirka 225 kronor per möte. Även i våra möten behöver vissa patienter hänvisas vidare, men det gäller endast omkring 15 procent. Det innebär att den totala kostnaden per digital kontakt, inklusive hänvisningar, uppgår till 530 kronor.
Ett besök hos 1177 kostar alltså samhället lågt räknat i genomsnitt 975 kronor mer än de mest kostsamma besöken i digital sjukvård. Att då beskriva 1177 som en samhällsekonomiskt god lösning och som ett fullgott alternativ till digital vård är inte seriöst.
1177 “slutbehandlar” 37 procent av sina patienter. Digital sjukvård, som vi bedriver den hos Kry, “slutbehandlar” 85 procent av patienterna. För patienterna är skillnaden avgörande – fick jag hjälp eller fick jag inte hjälp? För sjukvårdssystemet är den också avgörande – avlastades andra delar av sjukvården eller hänvisades patienten vidare.
Befolkningen blir äldre och vårdbehoven ökar, samtidigt som resurserna är begränsade. Då duger det inte att sjukvården styrs utifrån felaktiga antaganden och påståenden.
Kalle Conneryd Lundgren, vd Kry