Äktenskapet mellan Carola Häggkvist och Runar Sögaard är ett av de mest omskrivna i svensk press. I boken berättar Carola om skilsmässan och vägen tillbaka. Andra ämnen som hon behandlar i boken är:
Vägvalet hon ångrar
Carola beskriver samarbetet med producenterna Andreas Mattsson och Niclas Frisk vid millennieskiftet som en ”musikalisk present” hon aldrig öppnade. De ville fortsätta samarbetet, men Carola gick i stället vidare med ”My show”. Det är ett beslut som hon ångrar i dag. Hon tror att det hade satt hennes namn i ett annat sken än enbart ”schlager och gospel”.
Mådde dåligt
I slutet av 1980-talet mådde Carola så pass dåligt att hennes pappa föreslog att de skulle åka till psykiatriska kliniken vid Danderyds sjukhus. Carola, som inte hade druckit alkohol på flera år, övervägde då ett glas vin för att döva sin ångest. ”Allt jag ville var att få lite lugn i kroppen. Kanske kunde en läkare hjälpa mig”, skriver hon. Läkaren föreslog att Carola skulle lämna Livets ord. Men Carola lämnade hellre kliniken utan recept: ”Jag (..) kände ändå att det var en seger. Jag mådde dåligt, men jag hade varit sann mot mig själv.”
Relationen till Bert
Carola var bara 15 år när Bert Karlsson såg henne sjunga på “Hylands hörna”. Karlsson ringde upp redan i pausen och ville skriva skivkontrakt. I boken beskrivs deras relation, som kantats av framgångar, uppbrott och besvikelser. I dag har de en god relation, enligt Carola. Hon hoppas att han kommer på hennes 60-årsfirande, men står fast vid att det inte var han utan Gud som upptäckte henne.
Det betyder främling
För Carola har hennes låtar en tendens att ändra innebörd över tid. ”Främling har aldrig varit densamma, och väcker ännu min nyfikenhet över tid”, skriver hon. I dag tror hon att ”Främling” handlar om hennes framtida partner, som hon ännu inte träffat, eller att det beskriver något oupptäckt inom henne.