Kommer ni ihåg K4-blankettens mörka medeltid? Tiden då varje liten aktieaffär, utdelning eller fondbyte krävde ett mindre forskningsarbete för att deklarationen skulle bli rätt. Att räkna ut nettovinster var omåttligt besvärligt för den enskilda spararen. För staten var det inte mycket bättre; skatteintäkterna dröjde i decennier eftersom sparare sköt upp sina försäljningar för att slippa den omedelbara skatten på 30 procent.
Sedan hände något fantastiskt. År 2012 introducerades ISK. Det var en politisk dundersuccé och en demokratisering av sparandet av samma kaliber som allemansfonderna en gång varit. Plötsligt sköttes allt automatiskt och enkelt. Beskattningsunderlaget beräknades på ditt genomsnittliga sparkapital multiplicerat med statslåneräntan, vilket beskattades med 30 procent.
Inga krångliga blanketter, inga inlåsningseffekter. Alla var nöjda. Staten fick jämna, förutsägbara intäkter och hundratusentals vanliga svenskar hittade till aktie- och fondmarknaden. Samhällsekonomiskt blev reformen också en stor framgång eftersom den underlättade för svenskt kapital att hitta till börsen, och därmed skapade tillväxt och nya företag.
”När inflationen slog till och statslåneräntan sköt i höjden, gjorde ISK-skatten detsamma.”
Men säg den lycka som varar. År 2016 tyckte politikerna att statslåneräntan var för låg, och införde ett extra påslag om 0,75 procentenheter. Ett par år senare höjdes påslaget till en hel procentenhet, och för säkerhets skull infördes ett ”golv” på minst 1,25 procent. ISK-skatten skulle minsann pressas upp, oavsett hur låg räntan blev. Sedan fick vi en annan räntemiljö.
När inflationen slog till och statslåneräntan sköt i höjden, gjorde ISK-skatten detsamma. Man kunde ha hoppats att våra folkvalda skulle visa prov på ekonomisk fingertoppskänsla och plocka bort sina konstruerade påslag och golv när de inte längre behövdes. Så blev det dock inte, trots löften om detta i valrörelsen 2022. I stället för att faktiskt städa upp i röran valde man att lappa och laga med nya, kreativa lösningar.
Den nya regeringen lanserade en skattefri nivå på 150.000 kronor, vilken sen justerades till det dubbla. Och i årets valrörelse finns inte mindre än fem olika bud om hur ISK ska se ut framåt. Förutom dagens modell med 300.000 kronor i skattebefriat sparande finns förslag om att både höja och sänka denna gräns, samt förslag på att sätta olika tak på hur mycket man överhuvudtaget får spara på ISK.
”Spelreglerna ändras vart och vartannat år baserat på vilket håll de politiska vindarna blåser för stunden.”
Att höja den skattefria gränsen är givetvis långt bättre än anti-spararförslag om tak och gränser. Att begränsa hur mycket vi får spara av våra egna, redan skattade pengar är destruktivt för både spararna och samhället. Men faktum kvarstår: ISK har blivit alldeles för komplicerat. Alla politiska justeringar, tillägg och räntegolv gör att det i princip krävs en civilekonomexamen för att räkna ut vad skatten faktiskt blir, och i vilka scenarier det ens är förmånligt jämfört med en vanlig depå.
Lönsamheten har gjorts beroende av ett rörligt pussel baserat på hur mycket du sparar, din placeringshorisont, framtida avkastning och var statslåneräntan råkar ligga för tillfället. Dessutom förväntas du analysera hur de politiska vindarna blåser och försöka förutse nästa valresultat.
Denna utveckling motverkar fundamentalt kontots ursprungliga grundtanke om enkelhet och förutsägbarhet. Idag har svenska sparare ingen aning om hur deras sparande kommer att beskattas nästa år, eller året efter det. Spelreglerna ändras vart och vartannat år baserat på vilket håll de politiska vindarna blåser för stunden. Det är fel väg att gå för ett land som hittills varit ett europeiskt föredöme när det gäller att underlätta privatekonomiskt välmående och skapa inhemska livskraftiga företag.
Vi på Nordnet SAVE 0,00%Dagens utveckling vill att man återställer ISK-skatten till så som den var från början: inget golv, inget påslag, och för den delen inte några skattefria nivåer. Vi har alltför väl sett vad det ständiga experimenterandet med påslag, tak och beloppsgränser har lett till – ett politiskt slagfält där skiftande majoriteter ständigt ändrar villkoren för sparandet. Vi uppmanar våra politiker att återställa och permanenta ISK, och på så vis skapa en sund och renodlad sparform med långsiktiga spelregler.
Låt oss göra ISK enkelt, förutsägbart och genialt igen.
Rasmus Järborg, vd Nordnet
Johan Tidestad, kommunikationschef Nordnet