Värmerekord i turisttäta området – igen: ”Dystert”
Nya siffror visar på rekord – för andra månaden i rad
・Uppdaterad:
Västeuropa upplever sin hittills hetaste sommar.
Nya siffror från EU:s klimattjänst Copernicus visar på rekord för andra månaden i rad.
– Vi fortsätter att öka våra utsläpp, trots att rekorden slås gång på gång. Det är dystert, säger Mathias Fridahl, forskare inom klimatpolitik.
Sommarens värme i Västeuropa slår nya rekord. Ett ihållande högtryck under juni och juli har lett till omfattande skogsbränder, uttorkade floder och dödsfall.
Men rekordvärmen kommer inte som någon överraskning, eftersom vi fortsätter att släppa ut rekordnivåer av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären.
– Det ligger helt i linje med den förväntan som vi har på hur klimatet ska reagera på de här fortsatta utsläppen, säger Mathias Fridahl, forskare inom klimatpolitik och docent vid Linköpings universitet.
Kommer överskrida målet
De temperaturrekord som noterades i juli motsvarar omkring 1,5 graders global uppvärmning – den gräns som världens länder enats om i Parisavtalet för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Gränsen är satt till år 2100.
– Vi kommer att överskrida temperaturmålet och få förvärrade negativa effekter av det här förändrade klimatet under en period tills vi förhoppningsvis, om vi jobbar stenhårt med klimatomställningen, på sikt också kan börja kyla planeten så att vi når tillbaka till 1,5 grader till 2100, säger Mathias Fridahl.
Men att nå dit blir en stor utmaning. Det kräver bland annat att utsläppen minskar till nära noll.
– Vi måste se till att vi hamnar på en nivå där de utsläpp som vi tillför atmosfären balanseras av upptag från atmosfären. Att vi helt enkelt städar bort lika mycket växthusgaser som vi tillför. Når vi dit kommer det att stabilisera temperaturen väldigt snabbt i atmosfären, säger Fridahl.
Europa sticker ut
Europa värms upp snabbare än många andra delar av världen, bland annat på grund av förändringar i jetströmmarna. Samtidigt finns tydliga regionala skillnader.
– Vi har faktiskt haft kallare medeltemperatur än genomsnittet i norra Europa, alltså norra Sverige, Finland och Norge, än genomsnittet för juli. För Europa i sin helhet väger det delvis upp de extrema värmeböljorna som vi haft i sydvästra Europa, säger Mathias Friberg.
De svalare temperaturerna i norr kan påverka turismen.
– Det kan ju naturligtvis locka turister som vill komma undan de här extrema värmeböljorna på uppåt 40 grader.