Rekordmånga svenskar utomlands kan rösta i höst, och plötsligt tävlar partierna om deras gunst. Sverigedemokraterna sätter upp valaffischer på solkusten, och regeringen lovar enklare röstning.
Men utlandssvenskarna är inte ett strategiskt kort att spela i en valrörelse. De är omkring 700.000 medborgare med egna intressen och ett verkligt värde för Sverige – och de förtjänar en politik som finns där även mellan valen.
Aldrig tidigare har så många svenskar utomlands haft rösträtt i ett riksdagsval. Enligt Valmyndigheten finns 370.574 röstberättigade utlandssvenskar i år, varav 225 180 upptagna i röstlängden – nästan 25 procent fler än 2022. Det är en väljargrupp lika stor som hela Malmö, och förra valet avgjordes med runt 46.000 röster. Med ens har utlandssvenskarna blivit intressanta.
Det är lätt att bli cynisk. Sverigedemokraterna har öppet beskrivit gruppen som strategiskt intressant eftersom den sägs ”luta åt höger”. Andra lyfter en enskild fråga och nöjer sig med det. Men uppvaktning i valtider är inte samma sak som att ta en grupp på allvar. Frågan är vad partierna gör de fyra åren däremellan, när kamerorna är släckta och rösterna redan räknade.
För utlandssvenskarnas vardag styrs inte av valrörelser. Den styrs av om passet går att förnya, om barnet som föds utomlands får ett fullgott personnummer, om bank-id fungerar och om det går att enkelt flytta hem till Sverige med sin icke-svenska partner. Det är frågor som finns där varje dag – inte bara var fjärde år.
I somras presenterade vi en sammanhållen politik för de omkring 700.000 svenskar som bor utomlands – så vitt vi vet är vi det enda parti som gjort det. Inte för att vinna en enskild valrörelse, utan för att gruppen faktiskt behöver det.
Att rösta ska vara enkelt. Valdeltagandet bland utlandssvenskar var bara 32 procent förra valet. Brevröster underkänns på grund av formfel eller sena leveranser, och den som bott utomlands i mer än tio år måste själv anmäla sig för att stå kvar i röstlängden. Vi vill göra deltagandet i demokratin enklare och mer tillgängligt.
Passhanteringen måste fungera. Vid den svenska ambassaden i London är en passtid närmast ett lotteri. Omkring 30.000 svenskar i Storbritannien behöver förnya sitt pass årligen, men ambassaden utfärdar bara 7.000 – resten tvingas resa till Sverige eller en annan ambassad utomlands. Justitieombudsmannen kritiserade 2024 ambassaden för bristande service, och nya gränssystem som ETA och ETIAS skärper nu kraven på giltiga pass. Vi vill att fler ambassader och konsulat ska ta emot passansökningar, och vi vill utreda möjligheten att skicka hem pass med post.
”Det ska vara lätt att flytta hem.”
Det digitala Sverige ska vara öppet. Bank-id får inte vara den enda nyckeln in i det digitala Sverige. Utan bank-id stängs man ute från allt från Försäkringskassan till att skänka pengar till en valkampanj. Därför är den nya statliga e-legitimationen Sverige-id, som lanseras den 1 december, ett välkommet steg. Men för svenska medborgare är den knuten till det nationella id-kortet, och ännu är det oklart hur den som bor utomlands ska kunna ansöka. Vi vill att Sverige-id ska gå att ansöka om via ambassad och konsulat, och att offentliga e-tjänster fungerar med godkända europeiska e- legitimationer enligt eIDAS. Vi vill även att svenska barn födda utomlands ska få personnummer från början, inte hänvisas till samordningsnummer som fungerar sämre.
Det ska vara lätt att flytta hem. Den som levt utomlands och vill flytta hem möter i dag ett virrvarr av myndighetskontakter för folkbokföring, skola, vård och socialförsäkring. Vi vill införa en samlad återvändarservice för svenskar som flyttar tillbaka till Sverige och stärka rätten till familjeåterförening.
Sverige ska vara ett land att vara stolt över. De flesta utlandssvenskar bor i Europa, ofta i länder där den gröna omställningen redan är vardag. Mycket av det som formar deras vardag avgörs i EU – energipriser, utsläppsregler, ren luft. Vi vill att Sverige driver på för skarpare gröna EU-regler i stället för att bromsa dem, så att utlandssvenskarna har ett föregångsland att vara stolta över.
Utlandssvenskarna är en tillgång för Sverige långt bortom valdagen. De är vårt ansikte utåt – i styrelserum, på universitet och i internationella organisationer. En ingenjör i München eller en forskare i Nederländerna stärker Sverige varje dag, inte bara den dag de lägger sin röst.
”Tänker ni finnas där för utlandssvenskarna även när det inte finns röster att vinna?”
Just därför är det så kortsiktigt att behandla utlandssvenskar som en röstreserv. Utlandssvenskarna märker skillnaden mellan ett parti som ser dem som medborgare och ett som ser dem som ett strategiskt tillskott i ett jämnt val.
Att leva över gränser förutsätter ett Sverige som håller dem öppna. När andra partier på olika sätt vill begränsa den fria rörligheten internationellt har Miljöpartiet konsekvent stått på öppenhetens sida. För oss är fri rörlighet en grundbult – och därför är vi också det parti som tagit fram en sammanhållen politik för utlandssvenskarna. Den som bygger sitt liv över gränser behöver ett parti som ser det som en styrka.
Därför frågar vi de övriga riksdagspartierna: Tänker ni finnas där för utlandssvenskarna även när det inte finns röster att vinna? De förtjänar konkreta besked, inte en uppvaktning som tar slut när rösterna är räknade. 700.000 svenskar utomlands är inte ett kort att spela vart fjärde år. De är en del av Sverige – och förtjänar en politik som räknar med dem varje dag, inte bara i en valrörelse.
Katrin Wissing, partisekreterare (MP)
Wanja Kaufmann, ordförande Miljöpartiets utlandsavdelning