Hej Kristian !
Jag har lyssnat på föredrag med dig och läst många artiklar som du skrivit och för mig är du en som kanske kan förklara varför det är så tokigt. Vi båda är ju boende på Hisingen och mitt hjärta klappar hårt för Hisingen. Hisingen brukar ju få massa skit för att det är en lägre stående ”stadsdel”, men för tusan det är ju på Hisingen allt började med Göteborg.
1603 började det med Karl lX, fick stadsprivilegier 1607 och snöpligt brände danskarna ner Göteborg 1611. Sedan att sonen Gustav ll Adolf fick stadsprivilegier 1621 på en ny plats, så kvarstår ju att Göteborg första gången ”grundades” 1607 i Färjenäs på Hisingen. Det är väl fler städer som är brända och återuppbyggda där man stolt står för hur gammal staden är. Det här är något för dig att ta tag i och få upprättelse på när och var Göteborg grundades i vår allmänna historiebeskrivning.
Mvh
Fred
Käre Fred! Eftersom jag själv är Hisingsbo och sedan många år älskar denna glada sagoö i Kattegatt känner jag nästan att mitt hjärta vill brista när jag besvarar din fråga. Men ibland, Fred, får man ta en kula för sanningen. Och den bistra sanningen är att du har fel. Göteborg grundlades inte på Hisingen och det var inte heller på Hisingen allt började. Åtminstone inte när det gäller staden Göteborg. Jag har all förståelse för att du nu i vredesmod kastar din papperstidning eller din digitala padda ut genom fönstret. Men håll ut, Ted. Det finns andra – och vackrare – skäl att hylla Hisingen.
När det gäller frågan om Göteborgs ursprung är man frestad att låna ett uttryck från sociala medier: It’s complicated.
Det är alldeles riktigt att Karl IX i början av 1600-talet lät grundlägga en stad vid Färjenäs på Hisingen och att denna stad fick namnet Göteborg, vanligen stavat ”Götheborg”. Denna lilla stad, som i princip var en holländsk koloni, brändes av danskar redan år 1611. Först år i mars 1619 kunde Karl IX:s son, en stadig ung man vid namn Gustav Adolf, göra en ridtur från Älvsborgs fästning. Legenden om att kungen red upp på Otterhällan och pekade på marsklandskapet och sa ”Här ska staden ligga” är förstås svår att kontrollera. Men något i den stilen bör ha inträffat. Otterhällan (det vill säga berget där uttrar ibland siktades) var en naturlig utsiktspunkt och det finns ingen anledning att tro att kungen var tyst.
Han hade glada blonda mustascher och ett aningen eldfängt humör. Han var 24 år gammal.
Sedan fick detta nya Göteborg på fastlandet sina privilegier sommaren 1621, varefter holländare (delvis samma personer som vid Färjenäs) drog in med spadar och mätstickor och kråskragar och bärstolar.
Gustav II Adolfs Göteborg på fastlandet och Karl IX:s Göteborg på Hisingen är två stadsprojekt med samma funktion och samma namn, byggda med några års mellanrum. Det kan alltså i förstone verka som om det finns goda skäl att betrakta Göteborg på Hisingen och Göteborg på fastlandet som samma stad. Därmed skulle man kunna ansluta sig till din ståndpunkt, Ted, och hävda att Göteborgs historia inte startade år 1621 ungefär vid Stora Hamnkanalen, utan år 1607 på Hisingen.
Problemet är bara att ett sådant synsätt i så fall trasslar in oss i en stadshistoria som utan vidare skulle göra Göteborg ungefär dubbelt så gammalt.
För om vi räknar Göteborgs funktion – att vara en handelsstad vid Göta älv som förmedlar varor mellan inlandet och Västerhavet – finns det ingen anledning att börja berättelsen med Karl IX:s Göteborg på Hisingen. Redan på det glada 1200-talet hade Lödöse längre upp i älven denna funktion. Efter hand blev Lödöse opraktiskt. Då flyttades Lödöse till ett område som ligger i nuvarande Gamlestaden. Denna stad, som blomstrade på 1500-talet kallades Nya Lödöse, ofta förkortat till Nylöse. Underperioder har också handelsmännen mer eller mindre frivilligt bott i kortlivade städer som har kallats Götaholm eller Älvsborgs stad.
Det finns alltså minst fem städer som de senaste 800 åren har legat vid Göta älv och haft ungefär samma funktion.
Det går naturligtvis att argumentera för att själva namnet Göteborg skulle göra just stadsbildningen i Färjenäs till ett särfall. Men stadsnamn är obeständiga och opålitliga ting. Städer tenderar oroande ofta att byta namn. Oslo hette fram till ganska nyligen Kristiania. Och Sankt Petersburg har bytt namn åtminstone tre gånger.
Kort sagt: Om man inte anser att Göteborgs historia började år 1621 finns det egentligen ingen anlednign att förlägga startpunkten till Hisingen år 1607.
Jag kan tyvärr inte följa dig i din kamp för att upprätta Hisingen som staden Göteborgs egentliga födelseplats.
Istället tvingas man kliva rakt ner i den dimmiga medeltiden.
Frågan är inte enkel. Många städer ägnar betydande mödor åt att reda ut när de ska fira något jubileum. När Göteborgs politiker på 1910-talet förberedde stadens 300-årsjubileum år 1921 (firandet sköts sedermera upp till 1923) tyckte många att det vore rimligare att räkna startpunkten från Karl IX:s Göteborg. Och en del ville räkna startögonblicket från det kungliga pekandet år 1619. År 1621 vann, som vi alla vet, och det går väl inte fullständigt att utesluta misstanken att det åtminstone i någon mån berodde på att det var det mest behändiga årtalet.
Samtidigt måste 1910-talets göteborgare ha känt en lätt förvirring i frågan. En del av upphovet till denna förvirring stod på Kungsportsplaten: Karl IX:s ryttarstaty, i folkmun kallad ”Kopparmärra”.
Denna staty avtäcktes år 1904.
Jag har ibland hört denna ryttarstaty försvaras med argumentet att Karl IX:s Götheborg trots allt var en stad som anlades i ett område som sedermera införlivades i Göteborg.
Av detta skäl vore det rimligt med en ryttarstaty av Karl IX.
Det kan man förstås hävda. Problemet är att man i så fall skulle kunna tala sig varm för statyer även av andra kungar som har anlagt städer inom det nuvarande Göteborgs gränser. Det mest ömmande fallet borde väl vara Nylöse, grundlagt år 1473. År 1473 var ett ovanligt bråkigt år i Norden. Kanske är det rikföreståndaren Sten Sture den äldre som ska ha den där statyn. Eller är det rentav Kristian I av Danmark?
Jag tror att det är ganska ovanligt att göteborgare går och längtar efter ett minnesmärke över Sten Sture den äldre.
Frågan blir än mer komplicerad av att Färjenäs år 1904 – då Kopparmärra avtäcktes – ännu inte ens var införlivat i Göteborg. Det inträffade först år 1906 då Lundby uppslukades av staden.
Kort sagt, Ted. Det är komplicerat. Jag kan tyvärr inte följa dig i din kamp för att upprätta Hisingen som staden Göteborgs egentliga födelseplats.
Men inte ska vi gå och vara bedrövade över detta. Hisingen har ju på alldeles egna meriter en långt mycket längre och intressantare historia än nykomlingen Göteborg. Här fanns ett urgammalt kulturlandskap i hundratals – eller rentav tusentals – år medan träsket på fastlandet blott befolkades av sjöfågel och eventuellt en och annan vilsegången mammut.
Göteborgsområdets äldsta byggnadsverk – Drottning Hackas grav – ligger i Säve.
Forskare från hela världen far till hällmålningarna i Tumlehed.
På Hisingen träffades kungar och toppolitiker. På Hisingen förekom gästabud, slagsmål och storpolitiska intriger på medeltiden.
Här fanns armborst och snabelskor och struthattar och helstekta grisar och läglar med burgundervin. På älven passerade breda koggar med femtio ton flandriskt kläde i lasten.
Det är vi Hisingsbor som bor i den gamla kulturbygden. Vi kan med milt överseende betrakta den vulgära uppkomlingsstaden Göteborg. Vad som eventuellt inträffade i början av 1600-talet behöver vi alls inte bry oss om.