Behovet av att handla mat och medicin kommer inte att försvinna bara för att elen och Internet gör det i händelse av kris. Därför fyller kontanterna fortfarande en viktig funktion, och det är välkommet att politiken äntligen har insett det.
Den 1 juli i år trädde en ny lag i kraft, vilken syftade till att säkerställa möjligheten att handla med kontanter. Konkret innebär den nya lagen att livsmedelsbutiker och apotek i regel är tvungna att godta sedlar och mynt som betalmedel.
Finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) i en intervju med DN: ”Det syftar först och främst till att vi inte ska förlora kontanterna i samhället utan upprätthålla möjligheten att använda dem” (29/7).
Lagändringen har fått mycket kritik från bland annat Lagrådet som menar att den nya kontantlagen är ”onödig och dessutom verkningslös” (4/2). Huvudpoängen i kritiken går ut på att de allra flesta livsmedelsaffärer och apotek redan tillhandahåller kontanter, och att det är ogrundat att hävda att kontanterna håller på att fasas ut inom dagligvaruhandeln.
Invändningarna är inte ogrundade, men det verkar som att Lagrådet inte helt och hållet har förstått den nya lagens syfte. Lagen skapades för att även i framtiden säkra tillgången till att betala med kontanter, och trenden talar ju onekligen för det, sett till de senaste tio årens utveckling. Uttagen från bankomater har minskat med 80 procent, vilket har lett till att antalet uttagningsautomater har halverats. Lagen är alltså bara en garant för att behålla den miniminivå som redan finns.
Tanken med att införa regleringar av kontanter är att göra det möjligt att betala även i tider av kris eller krig. Bland annat rekommenderar Myndigheten för civilt försvar att alla hem ska ha tusen kronor i kontanter per vuxen hemma, för att kunna betala en veckas förbrukning av livsnödvändiga varor. Men att säkra kontanterna inom handeln är inte hela lösningen, utan bara en del i att göra det svenska betalningssystemet mer motståndskraftigt.
Då behövs också andra betalningsvägar, som exempelvis offlinebetalning med kort, som Riksbanken har tagit initiativ till att införa inom handeln. I framtiden borde det också vara möjligt att betala med Swish eller mobilen utan fungerande internet. Men när elen slutar att fungera, gör kortterminalerna också det. På det sättet är kontanterna oslagbara.
Att säkerställa kontanternas fortlevnad handlar alltså inte om nostalgi, protektionism eller bakåtsträvande, utan om att göra Sverige till ett mer förberett land. Under den eviga freden efter det kalla krigets slut försvann det strukturella beredskapstänket, och det är positivt att det håller på att återetableras. Det är en nödvändighet i skuggan av den ryska invasionen av Ukraina.
Världen kommer inte alltid vara så som vi känner den. Beredskapens behov ger kontanterna ett existensberättigande även i det moderna samhället.