Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
”Historisk utveckling kan aldrig reduceras till en serie av oundvikligheter”, Martin Kragh, Historiens återkomst (Fri tanke 2025).
Cancern som till slut tog Martin Kraghs liv kunde inte hindra honom från att publicera ”Historiens återkomst”. Mycket gott har med all rätt skrivits om hans böcker om Ryssland och många artiklar bland annat i SvD.
Vi har länge i Sverige haft förmånen att hysa insiktsfulla kännare av Sovjetunionen och Ryssland. Både till bredden och djupet har det varit en krets av forskare, diplomater och journalister i absolut världsklass. I detta sällskap gjorde Martin Kragh tidigt avtryck som en begåvad intellektuell betraktare av vår europeiska samtid.
I hans sista bok, med undertiteln ”Europa och världsordningens sammanbrott”, valde Kragh att skriva om Europas geopolitiska utveckling från Wienkongressen till våra dagar. Ett ämne som svenska historiker och statsvetare har ryggat inför sedan Rudolf Kjelléns forskning i början av 1900-talet utnyttjades av Europas högerradikaler.
Kraghs ansats är liberal och institutionell. Läsaren möter en författare med ett historiefilosofiskt djup av ett slag som dessvärre länge begravdes i källarhålet, när efterkrigstidens deterministiska nyvänster försökte definiera historiens obevekliga lagar.
Den historiska determinismens legitimitet utplånades intellektuellt av den moderna naturvetenskapen och av den liberala renässans som följde på erfarenheterna av 1900-talets totalitära regimer. Framtiden formas av sannolikheter som kan falsifieras. Mönster kan brytas, perspektiv och sammanhang är konkurrensutsatta och ingalunda beständiga. Klyftan mellan vänsterns teorier och verkligheten vidgades till dess den slutade i marxismens totala sammanbrott.
Martin Kragh var beläst, en lärd person med förmåga att se helheten i historiens myller av händelser.
Fältet öppnades därmed för pragmatiska historiker som kunde närma sig ämnet med ett öppet och ödmjukt sinne. En sådan var Martin Kragh, som dessutom var ekonom. Utan att relativisera det förflutnas många illdåd och missgrepp förklarade han de historiska politiska sambanden mellan orsak och verkan.
Kragh avvisade determinismen men menade att människan tenderar att upprepa invanda mönster. Historiska händelser är resultatet av personers och länders val, som hade kunnat vara annorlunda. Konflikter har ofta sitt ursprung i olösta konflikter och i lösningen finns alltid en förlorare som upplever att valet står mellan botgöring och revanschism.
Han kunde följa historiens långa skeenden och förstod hur en rimlig helhetsbild måste fogas samman av relevanta enskildheter. Att bara den som behärskar detaljerna och känner deras plats i mönstret, kan presentera en övertygande berättelse. Martin Kragh var beläst, en lärd person med förmåga att se helheten i historiens myller av händelser. Han förstod också att belysa samma historiska skeende utifrån olika perspektiv,
Historiska skildringar präglas av berättarens eget kulturella kapital och påverkas av språkets och den kulturella hemvistens tidsbundna status och modernitet. ”Historiens återkomst” är ett slags testamente om 200 år av europeiska konflikter och hur västerlandet bygger upp en unik global politisk dominans.
I centrum finns Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Förenta staterna. Referenslistan innehåller verk på alla fem språk. På så vis får de välkända förloppen en nyansrikedom, typisk för Kraghs eftertänksamma sätt att resonera.
I sitt Sommarprogram i P1 försåg han oss med några nycklar till sin historiesyn. Han berättade om sina doktorandstudier på biblioteken i Moskva och hur han levandegjorde för sig själv vilka som hade hållit i dokumenten han studerade. Kragh avslutade programmet med att spela upp en fonografinspelning med Leo Tolstoj som föll i gråt över bristen på ansvarsutkrävande i tsardömet.
En passning till stormakterna i vår egen tid. Med Martin Kraghs bortgång förlorade Sverige en historiker, vars texter har en otvetydig relevans för de politiska vägvalen i vårt framtida Europa.