Artikeln i korthet
I september håller Ryssland parlamentsval för första gången sedan kriget mot Ukraina började. Det offentliga missnöjet med kriget har vuxit och Kreml slår nu hårdare än tidigare mot den statskontrollerade oppositionen, skriver The Telegraph.
– Ryska val har inte varit fria på länge, men det har alltid funnits en känsla av att Kreml åtminstone fann det nyttigt att hålla ett evenemang som kallades val – till skillnad från sovjettiden, då det bara fanns ett enda dominerande parti, säger Nigel Gould-Davies, expert på Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies till tidningen.
Minst 23 politiker har under de senaste månaderna förbjudits från att ställa upp. Majoriteten har publicerat bilder och liknande som går att koppla till regimkritikern Aleksej Navalnyj. Navalnyj mördades i ett ryskt fängelse och Sverige kunde tillsammans med flera andra länder tidigare i år bevisa att han förgiftades av ett grodgift.
De allra flesta som har förbjudits från att delta har kopplingar till det liberala partiet, Jabloko, som öppet är emot kriget. Partiet har åtta medlemmar i fängelse, bland annat sin vice partiledare Maxi Kruglov. Jabloko har även stämts av det Kremlvänliga nationalistpartiet Rodina, som vill få partiet diskvalificerat.
Flydde landet
Andra har förbjudits från att delta efter att ha delat länkar till det förbjudna Facebook och Instagram.
En av de mest framträdande antikrigspolitikerna, Boris Nadezjdin, har också flytt landet av rädsla för sitt liv.
– Det här är en veteran inom den systemlojala liberala oppositionen. Han hade funnits där i decennier och höll sig inom gränserna för tillåten kritik, till skillnad från någon som Navalnyj, säger Nigel Gould-Davies till tidningen.
Enligt experter är Putin allt mer pressad och känslig för kritik som ett resultat av kriget och de rekordlåga opinionssiffrorna för regeringspartiet. Källor nära Kreml uppger att säkerhetsapparaten har utnyttjat Putins paranoia och stärkt sitt grepp om makten. Den federala säkerhetstjänsten FSB ska ha fått en större frihet för att jaga politiska fiender.
– Rädslan för någon form av utmaning underifrån är så djup att det finns en slags säkerhetsinriktad reflex som rycker allt kraftigare, säger Gould-Davies till The Telegraph.