När Brasilien går till val den 4 oktober ställs två polariserande politiker mot varandra. I ena hörnan, landets nuvarande president, vänsterpolitikern Lula da Silva. I den andra, Flávio Bolsonaro, son till landets högernationalistiska expresident Jair Bolsonaro, som i fjol dömdes till 27 år i fängelse för att ha iscensatt ett kuppförsök efter sin valförlust 2022.
Om Flávio Bolsonaro, en 45-årig advokat och senator, vinner väntas han benåda expresidenten, som av hälsoskäl avtjänar sitt straff i husarrest.
”Flávio är framför allt en arvtagare till sin far”, säger Fredrik Uggla, expert på latinamerikansk politik vid Uppsala universitet.
”Det är samma inriktning på politiken, med fokus på hårdare tag mot kriminalitet och frågor som går hem hos religiösa väljare. Det är “bibel, kött och kulor”. Kärnväljarna är en koalition av evangelikala kristna, vapenägare, och de stora ranchägarna.”
En utmaning för Flávio Bolsonaro är att bredda sin övervägande manliga väljargrupp. Hans konflikt med faderns fru, den 44-åriga Michelle Bolsonaro, har enligt mätningar skadat stödet bland kvinnor och oberoende väljare. I juli avgick hon från sin position som populär ledare för kvinnosektionen av Bolsonaro-familjens parti Partido Liberal, då hon anklagade Flávio för att ha ”visat henne bristande respekt”. Flávio Bolsonaro har senare offentligt bett om ursäkt.
Lula da Silvas ledning har dock krympt, enligt en ny mätning, som ger den 80-årige presidenten 44 procent av rösterna, jämfört med 39 för Bolsonaro.
”Lula har varit populär, men samtidigt är det många som ser honom som för gammal. Det finns en oro bland väljarna för kriminalitet och ökande priser, och det kan vara ett plus för oppositionskandidaten”, säger Fredrik Uggla.
En stor fråga i valet är Brasiliens relation till USA. Familjen Bolsonaro har täta band till Donald Trump och i maj besökte Flávio presidenten i Vita huset.
I juli införde USA 25-procentiga importtullar på produkter från Brasilien, vilket har tolkats som ett försök av Trump att få till ett maktskifte i Brasilien. Det kan dock få motsatt effekt, menar Fredrik Uggla.
”Det har blivit en fråga där Lula har kunnat säga att han står upp för Brasiliens ekonomi, medan Bolsonaro har allierat sig med den fientliga makten USA.”