Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I israeliskt fängelse sitter Ahmad al-Moghrabi, som när han greps 2002 var lokal ledare för al-Aqsamartyrernas brigader, regeringspartiet Fatahs terrorstämplade väpnade gren. Han befanns bära ansvar för flera attentat under den andra intifadan och dömdes till 18 livstidsstraff.
Det han hade gjort var att skicka en självmordsbombare till en konfirmationsfest, en bar mitzva, som sprängde sig och sin spikladdning mitt bland kvinnor med barnvagnar. Av de elva som miste livet i attacken var två spädbarn, tre mindre barn och två tonåringar.
Bara några veckor efter denna blodiga attack orkestrerade han ytterligare ett självmordsattentat genom att beordra en 17-årig palestinsk flicka från ett palestinskt flyktingläger till ett varuhus inför sabbaten där hon sprängde sig till döds. En vakt fattade emellertid misstankar vilket gjorde att hon aldrig kom in i varuhuset. Men hon dog, liksom vakten och en annan 17-årig flicka som stod precis innanför ingången.
Att denne terrorist och utstuderade barnamördare nu har blivit uppmärksammad beror på att det visat sig att den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ilona Szatmári Waldau i december skickade ett beundrarbrev till honom. ”Ditt mod och din uthållighet i kampen för frihet och värdighet berör och inspirerar långt utanför Palestina”. (...) ”Din kamp är också vår kamp. Med respekt och solidaritet.”
Detta avslöjades i veckan av journalisten Sofie Löwenmark i Expressen (3/8).
Rikdagsledamotens brevskrivande var ett led i en kampanj, där Vänsterpartiet ville lyfta fram vad man påstår vara israeliska övergrepp genom att skriva stödbrev till palestinier som avtjänar fängelsestraff i Israel. Efter att al-Moghrabis blodiga cv uppdagats i Expressen, förklarade Ilona Szatmári Waldau på Facebook att hennes brev var ett misstag: ”Ingen av fångarna som fick brev skulle ha ägnat sig åt våld mot civila eller ha människors liv på sitt samvete. Här blev det fel i faktagranskningen, vilket inte är acceptabelt. Jag har tagit ned inlägget. Terrorism och våld mot civila är ingenting jag stödjer eller uppmuntrar.”
Såvitt känt kom namnlistan över fångar från Palestinska riksförbundet, men Vänsterpartiet gjorde häpnadsväckande nog ingen egen kontroll av vad personerna var dömda för innan breven skickades. Det finns ingen anledning att misstro Szatmári Waldaus ånger – men det inger föga respekt att en riksdagsledamot lånar sitt namn, sin plattform och sitt parti åt ett reservationslöst stöd till en person hon inte kände till.
Både partiordförande Nooshi Dadgostar och partisekreterare Maria Forsberg har understrukit att lovsången till barnamördaren var ett beklagligt misstag, att partiet har fullt förtroende för Ilona Szatmári Waldau och att, som Forsberg förklarade i Aktuellt, alla partier begår misstag och ”det viktiga är hur ett parti agerar när misstag begås”.
Det har Forsberg helt rätt i. Problemet är bara att partiet uppvisar en exempellös oförmåga att lära av sina ”misstag”, så till den grad att det blir svårt att inte se ett mönster.
I Kvartal har Natalie Rothschild uppmärksammat (5/8) att även Samuel Gonzales Westling, som inte bara är riksdagsledamot utan gruppledare för V, skickade ett öppet stödbrev till en palestinsk fängelseintern. ”Du är inte ensam. Det är därför jag skriver till dig, Ibrahim Abu Mokh, i solidaritet.”
Så vem är Ibrahim Abu Mokh? Han och tre andra medlemmar i Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP, en terrorstämplad grupp som deltog i attackerna den 7 oktober 2023) kidnappade den 19-årige Moshe Tamam, som liftade hem från militärbas under sin permission.
I Abu Mokhs hem torterades Moshe Taman i två dagar. Efter att ha övergivit planerna att smuggla honom över gränsen till Syrien körde de honom i stället till en närliggande plats, där han sköts i huvudet och bröstet. När Kvartal fick tag på Gonzles Westling under onsdagen svarade han inte på frågan om huruvida han kände till vad Abu Mokh satt fängslad för. Vi vet därför ännu inte om även stödet till Mokh ska ses som ett ”misstag”.
Och så var det det där seminariet i oktober i fjol som arrangerades i riksdagen av Vänsterpartiet och Palestinska riksförbundet, och där enligt uppgift på en palestinsk nyhetssajt även representanter för den samlade oppositionen deltog – utöver V alltså även S, MP och C. Också rapporterat av Rothschild och Kvartal (6/8). Deltagarna fick lyssna till två palestinier som tidigare avtjänat fängelsestraff i Israel och som deltog via videolänk, Hussam Shaheen och Salah Hammouri.
Om någon faktagranskning av talarna gjordes innan de bjöds in är inte känt. Kanske även det ett ”misstag”, men Hussam Shaheen hade hur som helst sannolikt mycket att berätta för åhörarna. Han dömdes 2004 till 27 års fängelse för mordförsök och stämpling till mord. Enligt domen var han en person som rekryterade och beväpnade medlemmar i en cell kopplad till al-Aqsa-martyrernas brigader – ja, just den som Ahmad al-Moghrabi var lokal ledare för.
Shaheen frigavs i februari 2025 i samband med ett utbyte mellan Israel och Hamas, där dömda palestinier överlämnades i utbyte mot gisslantagna israeler.
Och 2023 uppmärksammades ännu ett ”misstag”. Vänsterpartiets organisation för stöd till demokratiutveckling i andra länder hade skickat pengar via en ungdomsplattform, som skulle stärka jämställdheten och mänskliga rättigheter i Palestina. Men pengarna möjliggjorde i stället utbildning av ungdomar från ett parti som senare deltog i Hamas massaker den 7 oktober. ”Vänsterpartiets internationella forum beklagar djupt att det uppenbarligen missbedömt partiet som indirekt fick stöd och lovar att arbeta för att något liknande aldrig sker igen”, som Ekot rapporterade. (20/10-23)
En mängd ”misstag” uppdagades också i Expressens granskning i somras, där det visade sig att ett antal kandidater för Vänsterpartiet i kommun- och regionvalen hade uttryckt stöd för eller sympati med Hamas eller andra terrorgrupper, eller deltagit i manifestationer som hyllade Hamas attack den 7 oktober 2023. Efter avslöjandet strök partiet ett stort antal kandidater från sina vallistor och betonade att stöd för terrorism är oförenligt med partiets värderingar.
Partisekreteraren Maria Forsberg sade när hon fick frågor om den misslyckade brevkampanjen att hon finner det rimligt att personer som hyser ett ”brinnande intresse” för Palestina-frågan engagerar sig i V, men att antisemitism eller våldsromantik är oacceptabelt. (SVT 6/8)
Det är den rimliga hållningen, men det verkar väldigt svårt för Vänsterpartiet att åstadkomma den i praktiken. Begår man samma slags misstag om och om igen blir det extra viktigt att bevisa att man har intagit en bättre position. Då duger det inte att återkommande säga en sak, och sedan gång på gång bli påkommen med att göra en annan. Något som även partiledaren givit prov på.
Vänsterpartiet säger sig stödja en tvåstatslösning för Israel och Palestina. Men så sent som i april poserade Nooshi Dadgostar på Vänsterpartiets kongress framför kartor där staten Israel inte existerar. (SVT 23/4) Det visade sig att kartorna såldes på plats av Palestinska riksförbundet – ja, just detsamma som fixade mottagarlistan av Vänsterpartiets kamratpost. Utställaren och förbundets vice ordförande, Ziyad Moussa, sade till SVT att han inte tror på staten Israels existens, och att kartorna därför är okontroversiella.
Nooshi Dadgostar svarade undvikande på frågorna från SVT om varför hon poserat framför kartorna, och hänvisade i stället frågorna till Palestinska riksförbundet. Hon sade inte ens att det var ett misstag.