Arven växer, men kommer ofta först när mottagaren själv hunnit bli medelålders. Samtidigt håller många äldre hårt i förmögenheter de sällan använder – och lämnar efter sig pengar som hade gjort större skillnad långt tidigare i livet.
Den största förmögenhetsöverföringen kommer att inträffa när den rikaste generationen börjar gå ur tiden. Men flera studier visar att generationen som ska ärva de enorma summorna i många fall skulle ha behövt pengarna långt tidigare.
Den genomsnittliga arvtagaren i Sverige är 55 år gammal, en siffra som dessutom väntas stiga, men det är i många fall ”för sent” eftersom behovet av pengar brukar vara som störst i 28–34-årsåldern – då livets stora finansiella beslut i form av barn och bostadsköp fattas.
– Det skapar nog frustration hos många som såg ett stort behov av ett tillskott 20–30 år tidigare. Som 55-åring har de flesta en ganska stabil ekonomi. Arvet blir för många snarare en bonus än en nödvändighet som kommer vid den tidpunkt när vi egentligen behöver det som minst, säger Magnus Hjelmér som är vardagsekonom på ICA Banken.
ICA Banken släppte i maj en rapport som bland annat handlar om arv – en fråga som också är känslig för många.
I rapporten framkommer det att 51 procent vill lämna ett arv efter sig medan 43 procent säger att de prioriterar att använda pengarna för att förbättra den egna livskvaliteten.
– Synen på arv har förändrats, mycket tack vare att vi är rikare och att det sociala skyddsnätet är bättre, vilket gör att arvet kanske inte är lika viktigt längre. Samtidigt ska man inte bara sitta och vänta på ett arv, vilket en del gör. Det är otroligt riskabelt att förlita sig på någon annans rikedomar och dennes beslut, säger Magnus Hjelmér.
Fakta.Pengakollen 2026
Pengakollen är en tredelad serie undersökningar som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av ICA Banken. Rapportserien bygger på runt 1000 intervjuer per undersökning.
Källa: ICA Banken.
Anledningen till att mycket kapital kommer att byta händer under kommande decennier är att värdeökningen på 40- och 50-talisternas bostäder och aktier har varit enorm, vilket gör dem till vår tids överlägset rikaste generation.
I USA brukar utgifterna öka med åldern eftersom det privata vårdsystemet orsakar stora kostnader. I Sverige är trenden den motsatta eftersom patienternas kostnader i regel inte ökar på samma sätt.
Niklas Laninge är sparpsykolog hos Opti och påpekar att det är svårt att resa och konsumera när hälsan sviktar och energin inte längre är densamma.
– Det är sorgligt att äldre sällan inser hur rika de är och inte använder pengarna tillsammans med sina barn. De överskattar hur mycket pengar de använder när de blir äldre. Det är svårare att konsumera när man är gammal, säger han.
Fakta.Arven blir större
Under kommande decennier kommer den största förmögenhetsöverföringen i modern tid att äga rum. Bara i USA kommer 1 000 biljoner kronor att byta ägare under kommande 20 år, enligt en uppskattning av analysfirman Cerulli.
Men det är inte bara de rikaste som ärver stora summor: Medelklassen som föddes på 40- och 50-talet har sett enorma värdeökningar på sina bostäder och aktieinnehav, och kommer därmed i många fall att efterlämna stora summor till nästa generation.
Källa: Cerulli, Institutet för Näringslivsforskning.
Niklas Laninge får ofta besök av kunder som är oroliga för att pengarna inte ska räcka, vilket enligt honom ofta beror på flera tankefel.
En äldre person med en miljon kronor i aktier och några år kvar att leva utgår ofta från att den miljonen ska räcka resten av livet – men inser inte att pengarna fortsätter att ge avkastning, och miljonen är ofta intakt när personen väl dör.
– Arvet är ofta större än arvtagarna ens hade kunnat drömma om, men de säger alltid att de hellre skulle ha spenderat pengarna tillsammans med mamma och pappa än att få en klumpsumma som de egentligen inte behöver när de är 55–60 år gamla, säger Niklas Laninge och fortsätter:
– Jag tycker det är sorgligt när man i stället hade kunnat skapa minnen och upplevelser för en del av pengarna.
Olika former av förskottsarv och ekonomiska överföringar mellan generationer är samtidigt ganska vanliga. Det kan röra sig om kontantinsatsen till en bostad, gratis användning av föräldrarnas sommarstuga, borgensåtaganden eller andra ekonomiska förmåner.
Hur utbrett fenomenet är finns det dock ingen data om, skriver nationalekonomen Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning i ett mejl.
Ett fenomen som fått mycket uppmärksamhet är konceptet ”Die with zero”, som går ut på att man inte ska dö med en massa pengar på banken utan i stället investera i upplevelser med vänner och närstående. Både Niklas Laninge och Magnus Hjelmér ställer sig positiva till tanken.
– När man är ung har man kanske tiden, men inte pengarna. Och när man blir äldre har man kanske pengarna, men inte hälsan. Därför gillar jag tankesättet eftersom det bygger på att man ska fördela resurser löpande under livet snarare än att försöka spara allt tills man blir gammal, säger Magnus Hjelmér.