Stockholmsbörsen inleder veckan i moll. Nya attacker mellan Israel och Iran tynger världens börser, men missilerna är inte de enda orosmolnen som hägrar.
DN:s Felicia Åkerman svarar på tre frågor om varför börsen faller.
Stockholmsbörsen inleder veckan i moll. Nya attacker mellan Israel och Iran tynger världens börser, men missilerna är inte de enda orosmolnen som hägrar.
DN:s Felicia Åkerman svarar på tre frågor om varför börsen faller.
Under natten har Iran och Israel utbytt nya beskjutningar. Det är inte första gången sedan länderna utropade vapenvila i konflikten för två månader sedan och omfattningen verkar än så länge vara begränsad, men det har varit tillräckligt för att blåsa liv i oron för att både kriget och blockeringen av Hormuzsundet är långt ifrån över.
Oljepriset har bjudit på en väntad uppgång, som mest över 5 procent under morgonen. Men en prislapp på omkring 97 dollar per oljefat är fortfarande lågt jämfört med topparna från april och maj.
Nej, motvindarna kommer från flera håll just nu. Den första är att AI-rallyt som drivit på de amerikanska börserna sedan slutet av mars har kommit av sig. Den utlösande faktorn ser ut att ha varit en kvartalsrapport från den amerikanska teknikjätten Broadcom, som inte innehöll den sortens hisnande prognoser för framtida försäljning som investerarna vant sig vid.
Sprickorna i AI-optimismen har spridit sig som en löpeld genom sektorn. Nasdaqs kompositindex, USA:s viktigaste aktieindex för teknikaktier, föll med över 4 procent i fredags. En sådan nedgång har inte synts sedan tullkaoset förra våren.
Ett kanske ännu större problem är att räntorna nu stiger runt om i världen. Kriget i Iran har eldat på både inflationsoron och regeringars benägenhet att dra på sig stora budgetunderskott för att stötta hushåll och företag i energikrisen – två saker som båda leder till högre räntorna i längden. Det är historiskt förknippat med fallande börser.
Det hela har lett till en klassisk men motsägelsefull situation där goda nyheter blir dåliga. I fredags visade nya arbetsmarknadssiffror att betydligt fler jobb än förväntat skapats i USA under de senaste månaderna. Men det blev inget jubel över att ekonomin tuggar på. I stället tryckte investerarna ned Wall Street i sin oro över att jobbsiffrorna ska ge centralbanken Federal Reserve anledning att höja styrräntan.
Den svenska börsen har vissa fördelar här. AI-sektorn väger inte lika tungt som i till exempel USA och Sydkorea, vilket kan ge lite skydd mot teknikpessimismen. Dessutom är inflationstrycket betydligt mer dämpat än på många andra håll. Medan Europeiska centralbanken troligtvis höjer styrräntan på torsdag och ny statistik väntas visa att den amerikanska inflationen fått ny fart i maj kan Riksbanken sitta still i båten ett tag till tack vare ett milt pristryck. De starka statsfinanser som våra politiker gillar att skryta om ger också en krockkudde mot ränteuppgången.
Men Sverige är som bekant inte ett särskilt isolerat land. Stockholmsbörsen kryllar av exportberoende bolag, och när omvärlden nyser blir även vi förkylda till slut. Många svenska småsparare är dessutom fortfarande kraftigt exponerade mot till exempel amerikanska teknikaktier via fonder.