Årets europeiska sommar är på många sätt en svettig historia. Temperaturer över 40 grader har uppmätts på flera håll. Samtidigt härjar skogsbränder och låga vattennivåer skapar problem för både transporter och energiproduktion. I Slovakien har exempelvis sju av åtta turbiner vid landets största vattenkraftverk fått stängas på grund av den låga nivån i Donau, skriver AP.
Miljardnota redan i sommar
Årets skogsbränder i Europa hade i början av augusti orsakat beräknade återställningskostnader på över 3,1 miljarder euro, motsvarande omkring 34 miljarder kronor. Det visar en beräkning som Financial Times har rapporterat om.
Den handlar främst om kostnaden för att återställa mark som har brunnit. Förluster för exempelvis företag, turism, egendom och människors hälsa är inte fullt inräknade.
Även jordbruket har drabbats hårt.
Junivärmen beräknas ha minskat spannmålsskörden i EU och Storbritannien med omkring nio miljoner ton. Värdet av den förlorade produktionen uppskattas till omkring 2 miljarder euro, motsvarande cirka 22 miljarder kronor.
Värmen slår mot jobbet
Alla kostnader syns inte i förstörda hus eller brända åkrar. När temperaturen stiger blir det svårare att arbeta. Det gäller särskilt inom byggbranschen, jordbruk och andra fysiskt krävande yrken.
Allianz Research har studerat sambandet mellan värme och ekonomisk aktivitet. Mellan 30 och 35 grader uppskattas produktionen per arbetad timme minska med omkring 3 procent för varje extra grad.
Samtidigt ökar energiförbrukningen med omkring 1,2 procent för varje grad temperaturen stiger.
Värmen kan också påverka vägar, järnvägar och energisystem. När vattennivåerna i Europas floder sjunker kan dessutom transporter av gods störas.
Så dyrt kan det bli
Allianz har också räknat på vad som skulle kunna hända om de senaste årens extremvärme återkommer.
I ett test lät ekonomerna de fem varmaste åren som varje land hade mellan 2014 och 2024 återkomma mellan 2026 och 2030. Det handlar alltså inte om en prognos utan beräkningen ska i stället visa hur stor den ekonomiska risken kan bli.
I Frankrike skulle den samlade BNP-förlusten, enligt uträkningen, kunna motsvara omkring 240 miljarder dollar, cirka 2,3 biljoner kronor, fram till 2030. I Italien handlar det om 147 miljarder dollar, i Tyskland 131 miljarder och i Spanien 120 miljarder.
I de hårdast drabbade länderna skulle de sammanlagda förlusterna kunna motsvara 5-7 procent av BNP fram till 2030.
Värmen kan också påverka ekonomin på längre sikt. Om företagen tjänar mindre kan de dra ner på sina investeringar. Det kan i sin tur bromsa tillväxten även efter att värmeböljan är över.
Europa är byggt för kyla
En del av problemet är att stora delar av byggnaderna i Europa är gjorda för att hålla värmen inne. Det fungerar bra under kalla vintrar, men sämre när temperaturerna stiger. Samtidigt är kylning och luftkonditionering mindre utbyggd än i många andra delar av världen, och även en sådan anpassning är dyr.
En studie beställd av EU-kommissionen bedömer att EU, medlemsländerna och den privata sektorn tillsammans behöver investera omkring 70 miljarder euro om året, motsvarande cirka 765 miljarder kronor, fram till 2050 för klimatanpassning. Mest pengar behövs till infrastruktur, ekosystem och livsmedelsförsörjning.