Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
”Jag trodde att det var en dröm först. Att ha en kille som alltid bjöd, alltid tog hand om allt.”
Det berättar en 18-årig kvinna som kommer till tals i boken ”Dina 20 miljoner – bra ekonomi utan problem” (Natur & kultur).
Författarna Ametist Azordegan och Jonna Fyhr har tillsammans med illustratören Felix Paulin gjort ett slags lättfattlig grundbok i privatekonomi riktad till ungdom i förort. Och den är, i sin enkelhet, en av årets mest intressanta svenska böcker.
Författarna har vinnlagt sig om att skriva utan moraliska pekpinnar, och utan att skambelägga sina läsare. Därför kan de också uppmärksamma missförstånd och myter kring pengar på ett lättillgängligt sätt.
lyxvarumärken har lyckats etablera sig som åtråvärda statussymboler i bredare lager, och inte minst i förortskulturen.
Som myten om att gatukriminalitet kan leda till en klassresa. Författarna förklarar ingående vilka hinder man skulle möta om man skulle försöka köpa en bostadsrätt eller villa för pengar med oklar härkomst, och varför det överhuvudtaget är svårt att göra livets viktigaste köp svart.
Annars får läsarna veta alltifrån hur man höjer sin inkomst och sparar på börsen, till varför det kan vara en dålig idé att spela på kryptovalutor.
Bakom boken ligger Juice Studios, med finansiärer som Sven Hagströmer och Svenska Postkodlotteriets stiftelse, och tanken är att den ska delas ut till alla landets niondeklassare.
Bara det är lovvärt.
Men boken är också ett intressant tidsdokument, genom att texten varvas med vittnesmål från unga kring kriminalitet, skuldsättning och könsroller.
Hon känner sig ofri, och skuldsätter sig sedan själv motvilligt för att köpa en födelsedagspresent till honom.
Som den 18-åriga kvinna vars pojkvän betalar för allt, trots att man anar att ingen av dem har inkomster som motsvarar mannens konsumtion. När hon fyller år överraskar han henne med en Louis Vuitton-väska, en Chanel-plånbok och en Tom Ford-parfym – gåvor som motsvarar flera månaders disponibel inkomst för en vanlig löntagare. Kvinnan blir förtvivlad. Hon känner sig ofri, och skuldsätter sig sedan själv motvilligt för att köpa en födelsedagspresent till honom.
Hennes berättelse gäller en extrem överkonsumtion som inte hör till vanligheterna. Men den illustrerar samtidigt en kulturell förskjutning: hur lyxvarumärken har lyckats etablera sig som åtråvärda statussymboler i bredare lager, och inte minst i förortskulturen.
Man ska generellt akta sig för att göra varje samhällsproblem till en fråga för skolan, men vittnesmålen i Dina 20 miljoner påminner om att det finns goda skäl att ge privatekonomi mer utrymme på schemat.
Enligt senaste Pisa-mätningen kan dessutom nästan hälften av 15-åringar med utländsk bakgrund inte läsa eller räkna på en grundläggande nivå. Och det har samtidigt aldrig varit lättare än nu att konsumera på kredit, och med hjälp av kraftigt dopamindrivande teknologi som alltid finns tillgänglig i fickan.
Där har vi en häxbrygd.