På fredag inleds årets Malmöfestival. Inför starten har Malmö stad låtit räkna på de ekonomiska effekterna av fjolårets 40-årsjubileum.
Enligt utvärderingen spenderade turisterna 595 miljoner kronor under festivalen.
Tidigare har kommunen uppskattat att festivalen 2024 genererade 273 miljoner kronor i turistkonsumtion. Den nya utvärderingen landar alltså betydligt högre.
Som jämförelse uppskattades Eurovision i Malmö 2024 ge 445 miljoner kronor.
Erland Weerasinghe, enhetschef på arrangemangsenheten i Malmö stad, har bråda dagar. Därför har han inte tid att ställa upp på en intervju, utan svarar i stället Sydsvenskan via mejl.
Han förklarar den kraftiga ökningen i turistomsättningen med att de tillresta besökarna i genomsnitt stannade längre och därför spenderade mer pengar än 2024. Han lyfter också fram att fler besökare uppgav att Malmöfestivalen var huvudsyftet med resan under jubileumsåret, vilket också påverkat utfallet.
Varje år gör Malmöfestivalen en utvärdering av hur mycket turistintäkter festivalen genererar. Förra året upphandlade man en ny leverantör som skötte analysen: Upplevelseinstitutet.
Enligt Erland Weerasinghe har de använt andra beräkningsmodeller, vilket kan påverka resultatet. På vilket sätt de skiljer sig från tidigare leverantörer vill han inte kommentera. Samtidigt är han noga med att påpeka att företaget har använt en etablerad metod.
På frågan om hur tillförlitliga den här typen av utvärderingar är när resultaten skiljer sig så mycket, och vilket värde de därmed har som underlag, svarar Erland Weerasinghe att turistekonomiska analyser och attitydundersökningar är etablerade verktyg. Han förklarar att Malmö stad använder undersökningarna för uppföljning, men poängterar att festivalens huvudsyfte är att vara öppen och tillgänglig för Malmöborna.
Summan på 595 miljoner kronor bygger på 704 fältintervjuer med festivalbesökare över 15 år. I intervjuerna fick besökarna uppskatta hur mycket de hade konsumerat i Malmö det senaste dygnet. Av de svarande bedömdes 47 procent vara turister.
Den andelen applicerades sedan på Malmö stads uppskattning av det totala besöksantalet under festivalen 2025, som var 1,4 miljoner.
Eftersom många turister besökte festivalen flera dagar i rad justerades siffran för att undvika dubbelräkning. Det gjordes genom att dela antalet turistbesök med den genomsnittliga vistelselängden på 2,1 dagar.
Därmed landar analysen i att festivalen hade cirka 308 000 unika turister. Dessa delas sedan upp i andelen övernattare (15 procent) och dagpendlare (85 procent), som sedan multipliceras med respektive grupps genomsnittliga konsumtion under besöket.
Då blir slutsatsen att turisterna i genomsnitt spenderade 1 931 kronor per person i Malmö, vilket sammantaget ger omkring 595 miljoner kronor.
Det här är pengar som gynnar de lokala företagen inom exempelvis hotell, restaurang, handel och andra besöksnäringar, skriver Erland Weerasinghe.
Samtidigt finns det en mängd internationella och nationella aktörer som tar del av intäkterna.
Och för den vanliga Malmöbon har festivalen blivit dyrare. På 20 år har exempelvis festivalmaten fördubblats i pris, även när man justerar för inflationen.
Förra året kunde Sydsvenskan genom en historisk genomgång visa hur mycket dyrare festivalen blivit för skattebetalarna. Fjolårets budget på 38,25 miljoner kronor var nästan fem gånger så stor som vid starten 1985. Då låg kommunens budget på 3 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 8 miljoner i dagens penningvärde.
En kalkyl visar att årets festival kommer att kosta drygt 42 miljoner kronor. Med egna intäkter på knappt 7 miljoner kronor räknar kommunen den slutliga nettobudgeten, alltså kostnaden för skattebetalarna, till 35,3 miljoner.
De största utgiftsposterna är logistik (14,5 Mkr), artistinnehåll (8,5 Mkr) och teknik (8,5 Mkr).