När akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar monteras ner är det inte bara vården som urholkas. Det är själva samhällskontraktet och tilltron till den lokala demokratin som slås i spillror. Inför det kommande regionvalet i september pekar allt på att sjukhusfrågan kommer att rita om det politiska landskapet i grunden.
Ett genomgående mönster i konflikterna kring Sollefteå sjukhus, Ljungby lasarett och Skaraborgs Sjukhus Lidköping är hur maktpartierna har försökt bygga blocköverskridande överenskommelser för att undfly politiskt ansvar. Logiken är cynisk: om alla traditionella partier håller varandra om ryggen i stängda rum, kan väljarna inte straffa någon enskild i valurnorna. Men den dolda strategin har krackelerat och lämnat partierna i djup kris inför höstens val.
Nya partier uppstår
I Västernorrland (Sollefteå) är Centerpartiet i totalt kaos. Efter att partiet på regionnivå stöttat beslutet att stänga stora delar av Sollefteå sjukhus i maj 2025, gjorde de lokala politikerna uppror. Socialdemokraterna och Moderaterna försöker försvara nedläggningarna som ”ekonomiskt ansvar”. Samtidigt profilerar sig oppositionen aggressivt: Kristdemokraterna går till val på att stoppa centraliseringen. Vänsterpartiet kräver slopade sparkrav. Sjukvårdspartiet i Västernorrland utnyttjar sin sedan tidigare starka ställning.
I Kronoberg (Ljungby) har S- och M-beslutet att stänga intensivvårdsavdelningen i mars 2025 utlöst en politisk jordbävning. Övriga partier – C, L, V och KD – reagerade med raseri och kräver att Ljungby lasarett ska bli ett helt självständigt sjukhus med egen ekonomi för att skyddas från centraliseringsiver. Detta missnöje ledde i februari 2026 till att det helt nya partiet Vård i Kronoberg bildades av tunga lokala profiler. Med starkt stöd från näringslivet går Vård i Kronoberg till val på att omgående återinföra intensivvårdsplatserna.
Hård dom i valurnorna
I Västra Götalandsregionen (Lidköping) har stängningen av akuten i Lidköping blivit det tydligaste exemplet på hur en falsk politisk enighet slår tillbaka. När den rödgröna ledningen (S, V, MP) tillsammans med allianspartierna (M, C, KD, L) i september 2023 röstade igenom nedläggningen, ignorerade de 12 000 demonstranter. Socialdemokraterna gav först ett direkt och offentligt löfte om att akutmottagningen i Lidköping skulle bevaras – ett löfte som sedan sveks brutalt. Detta löftesbrott slår nu tillbaka mot partiet.
I det vakuum som uppstått kliver det nybildade Sjukvårdspartiet Västra Götaland fram och förutspås knipa minst sex mandat, en prognos baserad på att sju andra regionala sjukvårdspartier fick i genomsnitt sju mandat i förra valet. Det etablerar partiet som en avgörande beslutsfattare som i alla förhandlingar kommer att vara kompromisslöst – ett omedelbart stopp för centraliseringsvansinnet och en återstart av akutsjukvården i Lidköping.
När politiker vägrar lyssna på vårdpersonalen och avfärdar folkliga demonstrationer som ”okunskap”, då har de förverkat sin rätt att styra. Väljarna i Lidköping, Ljungby och Sollefteå har inte glömt. I september kommer domen i valurnorna att bli lika hård som den är rättvis – och den politiska sjukhusdöden kommer att ha ritat om den svenska kartan för gott.
Leif Eriksson, omvärldsanalytiker, ledamot i styrelsen för för Sjukvårdspartiet Västra Götaland