Replik
30/7 Franska på universitetet gjorde mig förbannad
Den som ägnar flera timmar om dagen åt att lyssna, läsa och använda ett språk har goda förutsättningar att utvecklas snabbt. På den punkten finns ingen motsättning mellan Jigsveds erfarenheter och forskningen om språkinlärning.
Däremot blir hans slutsatser om undervisningen i moderna språk i skolan missvisande. Jigsveds jämförelse bygger på två helt olika förutsättningar: ungefär två timmars lärarledd undervisning i veckan i skolan och flera timmars daglig, frivillig språkinlärning på fritiden. Det är inte en jämförelse mellan två sätt att undervisa, utan mellan lärarledd undervisning och självstyrd språkinlärning. Att den senare leder till stora framsteg är knappast förvånande.
Den akademiska utbildningen har också som uppgift att utveckla en vetenskaplig förståelse av språk
Den centrala frågan är därför inte om elever behöver komma i kontakt med autentiskt språk och utveckla goda strategier för lärande. Frågan är hur skolan bäst använder den begränsade undervisningstiden. Språkundervisningen ska ge alla elever möjlighet att utveckla kommunikativ kompetens. Den kan inte utgå från att alla har möjlighet eller vilja att ägna flera timmar om dagen åt franska utanför klassrummet.
Jigsved beskriver också sina universitetsstudier i franska som ett exempel på en undervisning där grammatiken fått ta överhanden. Universitetsstudier i språk har emellertid ett bredare akademiskt uppdrag än skolans språkundervisning. Det innebär inte att utvecklingen av språkfärdighet är oviktig, utan att den akademiska utbildningen också har som uppgift att utveckla en vetenskaplig förståelse av språk.
Debatten om språkundervisningen är viktig, men den behöver grunda sig i jämförbara förutsättningar.
Christina Lindqvist, professor i franska med inriktning mot språkvetenskap och lärande
Mårten Ramnäs, universitetslektor i franska och utbildningsansvarig
Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet