”Vi har betalat med våra hus och själar”
På stranden i Tyre i södra Libanon spelar ett gäng killar fotboll, andra kastar sig i vågorna. En idyllisk bild som bryts av det ilskna surrandet av israeliska drönare.
– De flesta kvinnor och barn i Libanon har psykiska problem på grund av kriget, säger Suad Hijazi, på stranden med man och barn.
På torsdagen avslutades en runda fredsförhandlingar mellan Israel, Libanon och USA med målsättningen att Israel gradvis ska dra sig ur södra Libanon, under förutsättning att den Iranstödda milisen Hizbollah avväpnas. Samtalen beskrivs i försiktigt positiva ordalag, men Hizbollah sitter inte med vid förhandlingsbordet.
Och vapenvilan är bräcklig. I nattens israeliska attacker i södra Libanon skadade åtta personer, enligt libanesiska uppgifter. Attackerna är en hämnd för vad Israel kallar ett ”uppenbart brott” mot vapenvilan av Hizbollah.
”Vi betalar ett högt pris”
På stranden håller Suad Hijazi om sin son.
– Vi har betalat ett högt pris för ett krig som andra gör i vårt namn. Vi har förlorat våra hem och våra själar.
På andra sidan gränsen, på stranden i israeliska Akko, hörs inga drönare och husen är hela, men konflikten är närvarande.
– Jag känner mig inte trygg att bo i Israel längre, människor i många länder tycker inte om oss. De förstår inte att det inte är vi som startar krigen, säger Miki Baskind, pensionär som just tagit sig ett dopp med sin man.
– Jag önskar att fred vore möjligt, men de lyssnar inte på oss, säger Maayan.
Yosef flikar in:
– Hizbollah är kvar, så vi tror inte på fred.
Hizbollah knäckfrågan
Just milisgruppens roll och avväpning är knäckfrågan i fredssamtalen. Hizbollah är terrorklassade av exempelvis EU och USA. Men i södra Libanon har de på många håll minst lika stort inflytande som den libanesiska staten.
På stranden i Tyre säger Abbas Attie:
– De försvarar oss. Du frågar om jag är för Hizbollah? Jag är för den som skyddar oss. Jag är mot den som dödar oss.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.