Det kom som en chock för familjen. Beslutet att han skulle flyttas från en anstalt i södra Sverige – till Estland.
– Min bror har två tonårsdöttrar och han talar inte ens engelska. Nu ska han sitta i fängelse i ett annat land, säger Christine.
Under onsdagen signerades avtalet mellan Sverige och Estland, en överkommelse där grannlandet erbjuder fängelseplatser åt dömda svenskar. Inom kort kommer de första fångarna att skickas över Östersjön.
Men osäkerheten är stor om vad det kommer att innebära.
– Vi vet ingenting, mer än att vi måste försöka kämpa för att min bror ska få stanna i Sverige. Vi är alla oroliga och chockade faktiskt.
Kort om tid
Nu har de en vecka på sig att komma med synpunkter för att eventuellt kunna överklaga flyttbeslutet.
– Att ens få tag på en advokat i semestertider är svårt, berättar hon.
Vi ber Christine ringa upp sin bror, som sitter inlåst på en svensk anstalt. Att hamna långt ifrån sina barn upplever han som ett hårdare straff.
– Jag vill att politikerna tänker på barnens bästa. Mina barn har inte gjort något fel och de ska inte behöva straffas för mina misstag, säger han.
Kriminalvården vill inte gå in närmare på vilka klienter som kan komma att placeras på anstalten i estländska Tartu, mer än att grannlandet inte vill ta emot några gängkriminella. Och att det handlar om män över 18 år, som är placerade i säkerhetsklass två, vilket innebär fängelser med övervakning och kontroll.
– Under augusti handlar det om 30 intagna som i tre olika omgångar ska transporteras till Estland, berättar Niklas Bellström, enhetschef vid Kriminalvården.
På Kriminalvårdens webbplats finns 29 klass två-fängelser listade. Bland kända anstalter som Österåker, Hinseberg och Mariefred återfinns nu även Tartu, två timmars bilväg sydost om huvudstaden Tallinn. Här kommer det att finnas plats för 600 svenska fångar.
Att svensk kriminalvård nu för första gången ska bedrivas i utlandet handlar, enligt justitieminister Gunnar Strömmer, om att ”avlasta Kriminalvården” i det pressade läge som myndigheten befinner sig i.
Estländare kritiska
Avtalet om fängelseplatser utomlands har redan fått kritik från flera håll. Enligt en opinionsundersökning från i sommar, som SVT rapporterat om, är 54 procent av den estniska befolkningen emot fängelseavtalet. Oppositionspolitiker i landet menar att initiativet kan svärta ner Tartus rykte.
På hemmaplan har bland andra Advokatsamfundet pekat på risken för bristande likvärdighet mellan Estland och Sverige och att tillsynen kommer att försvåras.
Vem ansvar exempelvis för att rättssäkerheten följs när svensk myndighetsutövning sker i ett annat land med annan lagstiftning?
Den frågan menar advokat Linus Gardell är helt central.
– Vi förlorar tillsynen över en av våra egna kärnverksamheter. Justitieombudsmannen kommer exempelvis inte att ha någonting att säga till om. Det kan få oerhörda konsekvenser både i enskilda fall men också på systemnivå, säger han.
Linus Gardell har nyligen haft kontakt med klienter som fått besked om att de ska flyttas till Tartu-anstalten.
– Helt plötsligt ändras allt, från samtal till kontakter och besök från anhöriga. Hur kommer det att bli med utslussningsåtgärder och utbildningsinsatser? Hur man än ser på det här så ska de en gång komma tillbaka och bli en del av det svenska samhället.
Vem bär ansvar?
Linus Gardell menar dessutom att det fortsatt är mycket som inte är klarlagt.
– Det här är ett hastverk. Ett lagförslag som har skyndats igenom innan det stundande valet. Det saknar djupgående analyser om de långsiktiga konsekvenserna. Och det är inte ens utrett om det här ens behövs.
När Gunnar Strömmer får frågan av TT om vad vad som gäller om en svensk fånge skulle känna sig illa behandlad av personalen och om han då ska vända sig till estniska myndigheter, svarar han:
– Det är en av frågorna vi återkommer till i höst.
Att det har gått fort med etableringen i Estland håller även Niklas Bellström, Kriminalvården, med om. Men han menar att verksamheten som bedrivs i Estland kommer mestadels vara densamma som på hemmaplan.
– De som placeras i Tartu kommer att sitta där en begränsad tid. När de är redo för nedklassning på öppen anstalt, permissioner eller alla slags utslussningsåtgärder, så kommer de att flyttas hem, säger han.
Snabba ryck
Det är inget som Christine hört något om. Hon menar att familjen inte fått någon information alls, mer än att brodern kommer att flyttas inom kort.
– Det är väl för att han har skött sig i fängelset, som det här drabbar honom, säger systern.
Själv hälsar han via sin syster:
– Jag har kämpat för att sköta mig och hoppats att det skulle ge mig en chans att komma närmare mina barn och min mamma. Nu känns det som att det leder till att jag riskerar att flyttas ännu längre bort. Det blir ett extra straff – inte bara för mig, utan framför allt för mina barn.
Bråttom att överklaga
Möjligheten att överklaga ett flyttbeslut är också något som bland andra Advokatsamfundet ifrågasatt. Den intagne har initialt en vecka på sig att komma med synpunkter, därefter kan flytten ske omgående efter att ett beslut fattats.
– Det finns en inskriven möjlighet att överklaga. Men det blir ju en chimär när man kan tvinga igenom beslutet utan att överklagandet har prövats, säger Linus Gardell.
Sverige är inte ensamma om att planera för eller att ha hyrt fängelseplatser utomlands. Liknande projekt har genomförts i Norge och i Danmark men de stoppades, när det visade sig att finansieringen inte gick ihop. Även andra grundläggande aspekter som talar emot har diskuterats, som den övergripande frågan om statlig verksamhet ska kunna utlokaliseras till andra länder.
Estnisk lag styr
Niklas Bellström vill inte uttala sig om något som skulle kunna uppfattas som ett politiskt ställningstagande, utan nöjer sig med att poängtera en betydande skillnad.
– Tidigare försök har gjorts med den avsändande statens lagstiftning, så blir det inte nu. Det är estnisk lagstiftning som gäller, säger han.
Joachim Danielsson är ordförande för Fackförbundet ST på Kriminalvården, han är försiktigt positiv till att skicka fångar över Östersjön.
– Grunduppfattningen är att svensk myndighetsutövning ska ske på svensk mark, med svensk personal. Men situationen är extraordinär i svenska fängelser. Med 600 ytterligare platser, som motsvarar ett stort fängelse, så blir det en viktigt tillskott, säger han.
Överbeläggning i svenska fängelser
Trängseln på svenska fängelser är stor. Det totala antalet intagna i anstalt har nästan fördubblats de senaste 10 åren, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Och att välja Estland är ett ekonomiskt fördelaktigt beslut.
– Vi kan konstatera i våra budgetberäkningar att kostnaden per plats kommer att bli billigare i Estland än vad Kriminalvården betalar för en klass två-plats i Sverige, säger Bellström.
Det är alltså nära förestående att det första chartrade planet med destination Estland lyfter. Om det kommer att innehålla Christines bror, vet ingen ännu.
Hon hoppas att han ska få stanna i landet.
– Vi har haft svårt att besöka min bror i Sverige. Det kostar mycket pengar. Att ta sig till Estland, det vet jag inte ens hur det ska gå till, säger systern.
SvD har sökt justitieminister Gunnar Strömmer för en kommentar.
Läs även