USA meddelade på måndagen att man pausar sanktionerna mot Iran, rapporterar internationella medier. Det är det första större konkreta steget mot ett fredsavtal efter kriget som bröt ut den 28 februari.
”I samband med de pågående produktiva samtalen i Schweiz har Iran förpliktigat sig till fri och öppen sjöfart i Hormuzsundet och till att släppa in inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) i sitt land”, skriver den amerikanske finansministern Scott Bessent på X.
”Inom denna ram har finansdepartementet gett ett tillfälligt 60 dagar långt allmänt tillstånd för produktion, leverans och försäljning av iransk olja”, skriver han.
https://x.com/SecScottBessent/status/2069048901185810867Enligt ett preliminärt avtal om fred mellan de båda länderna, som skrevs under förra veckan gick USA med på att tillåta export av iransk råolja, oljebaserade produkter samt alla tjänster som behövs för detta, till exempel banktransaktioner, försäkringar och transporter.
Öppnar Hormuzsundet
Iran ska enligt avtalet öppna Hormuzsundet för fri passage av oljetankbåtar och andra fartyg. Under kriget stängde Iran sundet och vållade därmed stora problem för världsekonomin.
USA har sagt att sundet nu är öppet, men under veckoslutet förklarade den iranska militären att man stänger sundet på nytt.
Att USA häver sanktionerna väntas innebära att uppsving för Irans ekonomi. Enligt det preliminära avtalet ska Iran också få hundratals miljarder dollar för återuppbyggnad efter kriget.
Kritik mot avtalet
USA och Israel attackerade Iran med krigsmålen att sätta stopp för det iranska atomprogrammet, för landets produktion av långdistansrobotar och för det iranska stödet till allierade terrorgrupper som Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza. Regimskifte i Iran var också ett av målen.
Inget av målen nåddes, men planen är nu att nå ett fredsavtal enligt vilket Iran förpliktigar sig till att inte skaffa kärnvapen. Kritiker i USA hävdar att Iran får stora ekonomiska fördelar redan innan man gör några konkreta eftergifter vad gäller atomprogrammet. Också Israel är starkt kritiskt till det planerade avtalet.