Det är något speciellt med att nörda ner sig i något under årets lite lugnare period. Sinnena är mer öppna för intryck och semestervilan väcker inspiration igen. Saker och ting blir helt enkelt mer intressanta, och tillfället känns helt rätt för mig att ta dig med på en lättsmält resa i tangentbordshistorien. I denna artikel tittar jag närmare på de tangentbord som kom att forma skrivbordsarbetet i decennier framöver. Luta dig tillbaka och njut av starka retrokänslor.
De första tangentborden
Beroende på hur djupt du befinner dig i din sommarlättja så går det att börja denna artikel med skrivmaskinen som uppfanns 1868. Eller för den delen kan vi naturligtvis prata om Johann Gutenberg, uppfinnaren av den moderna boktryckarkonsten i Europa på 1440-talet. Skämt åsido. Mer korrekt är nog faktiskt att dra gränsen när den moderna persondatorn började nå den stora konsumentmarknaden under tidigt 1970-tal.
Plötsligt ägde enskilda individer datorer, och plötsligt fanns ett behov för ett betydligt mer effektivt inmatningssystem, och det var i denna våg som “tangentbordet” i formen som vi känner det idag tog fart. IBM, som redan var prominenta skrivmaskinstillverkare vid det här laget kom att sätta standarden för vad som skulle prägla utvecklingen av tangentbord framåt. Först ut var IBM Model F.
IBM Model F
IBM Model F, föregångaren med (bokstavligen) stort F, var ett av de absolut första, vitt använda mekaniska tangentborden för persondatorer. I hjärtat av designen fanns “the buckling spring switch”, eller “den böjbara fjäderbrytaren” på ren svenska. I motsats till den idag traditionella MX-brytaren där fjädern går rakt ner i brytarhuset, böjdes istället fjädern vilket skapade en tydligt taktilitet och känsla som än idag anses hålla yttersta kvalitet för skrivkänslan.
Inte nog med att IBM använde sig av den högkvalitativa Bucklingbrytaren (som var dyr att producera), de övriga materialen på tangentbordet var även de av högre standard. IBM Model Fs chassi var i mycket stor del tillverkad av stål och vägde in på nästan två och ett halvt kilo.
Tangentbordet var så välproducerat att det faktiskt än idag står emot tidens tand, och i kort kan man konstatera att Model F var pionjären när det kom till exklusiva och välproducerade tangentbord, just sådana som vi galningar i hobbyn fortfarande jagar trettio år senare. Den höga kostnaden var dock problematisk och IBM behövde hitta en billigare väg framåt.
IBM Model M
Model M skulle vara en uppgradering från F, delvis för att det helt enkelt var bättre och dessutom billigare att producera. Under det tidiga 1980-talet gjordes ett omfattande arbete med ergonomiska studier och användarfeedback på Model F innan Model M lanserades 1985. Bucklingfjäderbrytaren behölls tack och lov, och med en rejäl plastrektangel samt baksida av plåt (föregångaren till den undre vikten för custom keyboards!) håller Model M än idag måttet för vad som kan anses vara ett välgjort och högkvalitativt tangentbord.
Förändringen i tangentlayout från Model F (se navkluster bland annat samt piltangenter) gjorde tangentbordet mycket populärt, och kom faktiskt att standardisera layouten som vi känner den idag.
I kombination med att IBM hade lanserat den populära persondatorn IBM PC 1981, kom Model M som tangentbord naturligt att bli mycket inflytelserikt, och är det tangentbord som har definierat tangentbordets design och utseende mest genom historien.
Cherry G80-3000
I sammanhanget ett ganska anspråkslöst tangentbord, och vid en första anblick inte särskilt innovativt i jämförelse med IBM:s tidigare modeller, men Cherry introducerade något monumentalt till marknaden: MX-brytaren.
Redan 1983 revolutionerade Cherry tangentbordsindustrin genom introduceringen av Cherry MX-brytaren, en fantastiskt konstruerad brytare som höll för över tjugo miljoner nedtryckningar (det var mycket på den tiden!). Cherrys MX-brytaren är originalet i dess rätta bemärkelse bland dagens alla brytare, och blev sedermera brytaren att vända sig till för alla som använde datorn som sitt huvudsakliga redskap.
Idag känner vi kanske främst igen dem för deras tysta röda, taktila bruna och klickiga blå brytare som kan klara mer hundra miljoner nedtryckningar och som har kopierats av åtskilliga konkurrenter genom åren efter att patentet löpt ut.
Visserligen hade Cherrys MX-brytare patenterats nästan tjugo år tidigare, men genom Cherry G80-3000 fick den idag så dominerande MX-brytaren möta konsumentmarknaden för första gången på allvar. Designat i fullstor storlek, aggressivt inspirerad av IBM:s model M, men med Cherry MX-brytare. Tangentbordet lanserades 1988 och är än idag i produktion hos Cherry med många iterationer bakom sig.
Cherry (dåvarande Cherry Corporation) bidrog genom sina brytare till tangentbordets utveckling bland entusiaster och vi har dem att tacka för otroligt mycket, i synnerhet inom hobbyn, och därför förtjänar tangentbordet som inte ser så mycket ut för världen en särskild plats i historien.
Happy Hacking Keyboard
When America’s cowboys were in the middle of a trip and their horse died, they would leave the horse there. But even if they were in the middle of a desert, they would take their saddle with them. The horse was a consumable good, but the saddle was an interface that their bodies had gotten used to. In the same vein, PCs are consumable goods, while keyboards are important interfaces.
Detta var ursprungsfilosofin för Happy Hacking Keyboard (HHKB) när de designade sin första modell år 1996. En aning brutal analogi i sin enkelhet, men lämnar mycket lite utrymme för misstolkning - tangentbordet är viktigare än PC:n.
I sin kärna är ett HHKB ett kompakt tangentbord (60%) med en layout enligt ovan, där kontrolknappen har flyttats tillbaka till sin ursprungsposition (med ursprungsposition menar jag de absolut första tangentborden), och där dagens kontrolltangent normalt återfinns lämnas istället ytan helt tom på båda sidor. Tangentbordet skulle komma att dra till sig en stor mängd tangentbordsentusiaster och kodare och idag är HHKB-layouten lite av en kultklassiker inom hobbyn och har kommit att inspirera många tangentbordsdesigners genom åren.
Det första HHKB-tangentbordet kom med vanliga membranbrytare, men i takt med att bolaget blev ett mer vedertaget i branschen kom man att vara bland de första som introducerade toprebrytare på allvar. Det är också av denna anledning som HHKB idag är mest känt - toprebrytare och den fantastiska känslan som det innebär att skriva på dem. Idag är HHKB ett vedertaget tangentbordsföretag, och ett tangentbord från dem innebär hög kvalitet rakt igenom och en mycket trevlig skrivkänsla som Topre ofta innebär.
TGR Jane (och TGR Jane V2)
År 2015 presenterade den malaysiska designern Yuktsi sitt tangentbord för världen: TGR Jane. Tangentbordet är ett av de som har fått definiera hobbyn trots att det är mer än tio år sedan det lanserades. Att kalla det ikoniskt inom hobbyn är ingen överdrift, och det har varit en stor inspiration för designers som har kommit efter. För min egen del är det en av de vackrare brädorna som har producerats i hobbyn. Möjligen är jag översköljd av nostalgi (som inte ens är riktig eftersom det var innan min tid i hobbyn), men jag kan inte låta bli att titta på det utan att känna ett kraftigt sug att ta fram mina tangentbord för att börja förfina ljud, känsla och estetik.
Egentligen var det ju inte riktigt någon enskild innovation som gjorde att TGR Jane och TGR Jane V2 skulle bli ikoniskt, men det var summan av delarna som gjorde det briljant. På pappret var det ett tangentbord i TKL-storlek, med välproducerat CNC-fräst aluminiumchassi. Mässingvikt. 8 graders skrivvinkel. In. Och så var det bland de första premiumtangentborden i hobbyn.
Och det producerades i små volymer, så det var svåråtkomligt. Helt enkelt en massa komponenter som gjorde TGR Jane till en måttstock för vad andra premiumtangentbord kom att jämföras mot (och gör fortfarande).
Slutligen
En kort historia var det ja. Det är så klart fler tangentbord som kan tas upp här av olika anledningar, men jag anser ändå att dessa tangentbord på något sätt har varit kännetecknande för tangentbordets utveckling genom åren. vart och ett har en egen historia att berätta utöver det vanliga. Det är en fantastisk teknisk resa egentligen, och vill man djupdyka finns det massor av läsning på ämnet på diverse nischade sidor.
Om du nu vill lata dig lite extra någon eftermiddag i hammocken (har man fortfarande hammock förresten?) är det bara att söka på “IBM Model F”, och sedan klicka dig igenom det ena rymdskeppet efter det andra. Och kom ihåg, HHKB:s grundare sa det bäst: PC:n kan bytas ut, men tangentbordet stannar kvar. Trevlig fortsatt sommar!