Mikael Damberg (S) vill storstäda statens finanser. På en pressträff på Socialdemokraternas högkvarter presenterar han en plan för att frigöra mellan 75 och 95 miljarder kronor om året.
– Skattepengar går i dag till vinster i välfärden eller slussas ut till gängkriminella, säger han.
Pengarna ska bland annat hämtas genom effektivare offentliga upphandlingar, stopp för vinstjakten i välfärden och hårdare arbete mot den kriminella ekonomin.
Han beskriver planen som ett svar på regeringens underskottspolitik.
– Regeringen har lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, hela mandatperioden.
De stora pengarna ska komma från tre håll.
S räknar med att effektivare offentliga upphandlingar kan frigöra 50 miljarder kronor om året. Kampen mot den kriminella ekonomin ska ge ytterligare 20–40 miljarder. Omkring 5 miljarder ska sparas genom att stoppa vinstjakten i välfärden.
Damberg: ”Blir hittepå-siffror”
Men planen har en lång startsträcka.
Besparingarna på 75–95 miljarder kronor ska nås först 2034. För nästa mandatperiod redovisar Socialdemokraterna ingen kalkyl.
Den detaljerade fyrårsplanen ska enligt Damberg tas fram på Finansdepartementet efter ett eventuellt maktskifte.
Har ni några uppskattningar på hur mycket man kan börja spara in nästa mandatperiod?
– Det blir så lätt att det bara blir hittepå-siffror. Jag kan inte sätta en tidsplan på det, och därför tycker jag att det nästan blir lite oseriöst.
Även Moderaterna har lanserat en slöseriplan. De beräknar att kunna spara in 70 miljarder kronor nästa mandatperiod genom bland annat genom minskad byråkrati, lägre bidrag och effektivare upphandlingar.
Partiet har också satt en prislapp på oppositionens politik inför nästa mandatperiod.
Enligt partiets kalkyl skulle en vanlig barnfamilj få 3 600 kronor högre skatt i månaden med V, MP och S i regeringsunderlaget.
Damberg avfärdar även den beräkningen som ”hittepå”.
– Jag tror att man inte ska ta Moderaternas partipolitiska beräkningar på så stort allvar. Det är mer ett valutspel där de försöker kleta ner.
Duckar om V:s och MP:s krav
En del av Moderaternas kalkyl är en schablon på 20 miljarder kronor för framtida krav från V och MP – 10 miljarder per parti.
Som exempel pekar M på Miljöpartiets Sverigekort och Vänsterpartiets satsningar på sjukvården och höjda sjukersättningar. Damberg vill inte svara på om man tagit höjd för kraven i kalkylen.
Har ni tagit höjd för Vänsterpartiets och Miljöpartiets krav i den här planen?
– Efter ett val kan man behöva förhandla med andra partier för att få ihop majoriteter. Men då utgår man från vad ekonomin klarar av, vad som är rimligt för vår ekonomi och de budgetregler vi har.
Han vill inte säga om S är berett att gå med på exempelvis Vänsterpartiets tandvårdskrav eller Miljöpartiets satsningar på järnvägen.
– En del andra partier kanske har en mer expansiv syn på vad man föreslår. Vi föreslår mer realistiska förslag som kan genomföras.
Så räknar S på gängens ekonomi
Efter offentliga upphandlingar är kampen mot den kriminella ekonomin den största posten i Socialdemokraternas plan. S hoppas kunna minska den kriminella ekonomins omsättning med 15–25 procent.
Det ska enligt partiet frigöra mellan 20 och 40 miljarder kronor om året.
S hänvisar till en rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Där uppskattas den kriminella ekonomins omsättning till 352 miljarder kronor om året.
Tanken bakom S kalkyl är att en den svarta verksamheten ska bli vit. Då kan staten få in exempelvis moms, arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och skatt på företagsvinster.
Men en krona i svart omsättning som blir vit innebär inte en krona i ökade skatteintäkter.
För att nå 20–40 miljarder krävs alltså inte bara att den kriminella ekonomin minskar. Den svarta verksamheten måste också ersättas av beskattad, vit verksamhet. Om verksamheten i stället upphör helt, eller gäller illegala marknader, uppstår inte motsvarande skatteintäkter.
S redovisar inte heller hur omsättningsminskningen har räknats om till slutsumman i statskassan.
Men Damberg försvarar ändå beräkningen.
– Om man inte ser att 350 miljarder kronor i kriminell ekonomi skulle kunna innebära att en del av den blir vit ekonomi och skatteintäkter, och dessutom bättre konkurrens, då förstår man inte vad som är stort och smått i den ekonomiska politiken.