I december 2024 berättade Thomas Lindblom om hur brister i hemtjänsten lett till att mat, medicin och olika vårdinsatser för hans då 95-åriga mor Elsy Lindblom-Vel kommit sent eller uteblivit. Istället tvingades han själv och hans syster dagligen tillbringa flera timmar i moderns bostad för att täcka upp.
I mars i år hade de och modern fått nog. Efter ett långt liv i Lomma flyttade hon istället till Kävlinge kommun.
– Vi flyttade henne till ett särskilt boende i en grannkommun eftersom vi förlorat förtroendet totalt för Lomma kommuns äldreomsorg, säger Thomas Lindblom.
Han beskriver ett boende med erfaren personal som känner brukarna och om en chef som lyssnar och fattar kompetenta beslut.
– Jag och min syster har fått det lugnare. Vi slipper oroa oss och jag har kunnat lägga mer tid på familjen och på barnbarnen, säger han.
Lommas äldreomsorg har kritiserats i åratal. Redan 2006 fick vårdbolaget Carema ta över verksamheten i den södra kommundelen i hopp om ett kvalitetsmässigt lyft.
2011 ansågs kvaliteten i både Caremas och kommunens egen verksamhet fortfarande vara för låg. Nu lades all äldreomsorg ut på entreprenad. Förenade Care fick uppdraget.
Nya entreprenörsbyten de följande åren hjälpte inte. I mars 2019 återgick hemtjänsten i kommunal regi. 2021 skedde samma sak med äldreboendena.
Trots förändringarna har Lommas äldreomsorg legat i botten bland landets kommuner i Socialstyrelsens årliga brukarmätningar.
Samtidigt har det funnits röster som förmedlat mer positiva sidor av omsorgen.
Lars Kolmert levde sina sista år på äldreboendet Strandängsgatan. En gång var han överläkare i ortopedi. När Sydsvenskan kom på besök hösten 2023 led han av en långt gången demenssjukdom.
Hustrun Ulla lovordade den omsorg han fick och framhöll nyrenoverade lokaler, trädgård med uteplats, god mat, trevliga måltider, alltid rent och snyggt och ett rikt utbud av aktiviteter.
I januari i år gick Lars Kolmert bort 87 år gammal. Ulla Kolmert är lika positiv nu som när han ännu levde.
– Jag kan inte komma på en enda negativ sak att säga om Strandängsgatan. Lars var alltid hel och ren, nyrakad och med bra tandhygien. Han var ju en man som alltid tyckt om att vara snyggt klädd, och det fick han fortsätta att vara, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att Lars kände att han var väl omhändertagen. Han fick en bra sista tid i livet på Strandängsgatan.
Återtagande i kommunal regi följdes av förhoppningar om att kommunen bättre skulle kunna styra upp verksamheten.
Men klagomålen fortsatte. Brukare och anhöriga vittnade om uteblivna och undermåliga hjälpinsatser. Personalomsättningen var hög. Inte minst bland chefer som kom och gick med följd att utvecklingsarbetet hackade och verksamheter tidvis saknade ledning.
Sommaren 2022 skrev Charlotte Wossmark och andra anhöriga till vårdtagare på äldreboendet Jonasgården till Lomma kommun och uttryckte sin oro: ”Vården blir bara sämre och sämre, det finns näst intill inga aktiviteter, de äldre sitter förvarade”.
Det ledde till att hon av Sydsvenskan inför valet 2022 sammanfördes med två ledande politiker i socialnämnden. I februari året efter gick Charlotte Wossmarks 87-åriga mor bort.
– Mötet med politikerna ledde inte till någon förändring. Det var mer när jag pratade direkt med personalen på Jonasgården som något hände. De satte ut blommor och gjorde det fint på uteplatsen så att mamma kunde sitta där. I december bjöd de in till jullunch med anhöriga. Det var trevligt, säger hon.
Charlotte Wossmark berättar att de anställda alltid var vänliga och försökte göra sitt bästa.
– Samtidigt var det nog inte så lätt. Har man många att ta hand om och det kanske inte finns tillräckligt med personal är det ju svårt.
Hon och hennes syster tillbringade mycket tid hos modern, försökte få henne att äta och dricka ordentligt.
– Men jag kände nog att vi inte fick så mycket stöd i det.
– Mamma själv var en extremt positiv person. Hon klagade aldrig. Det var sådan hon var. Men jag tycker nog att hon satt ensam på sitt rum allt för ofta, säger Charlotte Wossmark.
Lomma har i flera år haft målet att kommunen ska ligga i toppen bland landets kommuner när det gäller kvalitet och nöjdhet med äldreomsorgen.
Det har gått sådär.
Kommunen har fortsatt att ligga lågt i Socialstyrelsens mätningar. I den senaste från 2025 märktes en svag förbättring. Inom hemtjänsten ökade andelen nöjda eller mycket nöjda brukare från 67 till 74 procent. På äldreboendena ökade nöjdheten från 67 till 70 procent.
I pensionärsorganisationen SPF Seniorernas hemtjänstindex noteras en nedgång. 2024 hamnade komunnen på plats 181 bland landets 290 kommuner. 2025 blev placeringen 230.
Hög chefs- och personalomsättning har länge varit ett problem. Förra året var omsättningen 20 procent i alla personalgrupper i äldreomsorgen mot 18 procent de två föregående åren. Bland chefer var omsättningen 50 procent mot cirka 40 procent de två föregående åren.
Trenden med återkommande ekonomiska underskott i verksamheten bröts förra året med ett litet överskott för första gången sedan 2019.
Äldreomsorgschefen Liselott Nilsson anser att kvaliteten ökat sedan hon började arbeta i Lomma kommun 2023 (se faktaruta).
Chefen: Detta har blivit bättre i omsorgen
Sydsvenskan bad Lommas äldreomsorgschef Liselott Nilsson Klang att lista tio kvalitetshöjande förändringar som skett under hennes tid i kommunen. Här är hennes svar.
• Kognitiva kompetenslyftet för alla medarbetare med målet minst 80 procent utbildade bland personalen
• Införande av Nationellt Vårdprogram för Palliativ vård (NVP) har bidragit till att höja kvaliteten för personer i livets slutskede.
• Ökad användning av vårdverktyget Senior Alert bidrar till förbättrad identifiering av risker förbättrad uppföljning av insatser och ökad patientsäkerhet.
• Samtliga personalutbildningar schemaläggs så att deltagarantalet blir så högt som möjligt.
• Teamledare och äldrepedagoger stärker ledarskapet, ger tydligare ansvarsfördelning och ökad kvalitet i det dagliga arbetet.
• En resurschef har tillsatts för ökat kvalitetsarbete och för att stötta enhetscheferna vid arbetstoppar
• Förbättrat kvalitetsarbete och utveckling av arbetsrutiner för enhetschefer för att klargöra ansvar och säkra att åtgärder både genomförs och följs upp.
• Genom bättre kartläggning av brukarnas behov har hjälpinsatser och schemaläggning optimerats, vilket lett till jämnare arbetsbelastning och ökat brukarfokus. Medarbetarna har stor påverkan på planeringen, vilket skapar en trygg och strukturerad arbetsmiljö.
• Återkommande lagmöten där enhetschefer, verksamhetsplanerare och teamledare tillsammans med teamet och går igenom samtliga brukares behov och insatser.
• Fasta omsorgskontaktstider för varje brukare i hemtjänsten med genomgång av hur hen upplever sin hjälp/stöd med målet alla ska känna sig sedda och bekräftade.
”Vi har byggt upp en mer stabil organisation med chefer på samtliga enheter. Vi har medarbetare och chefer med hög kompetens. Vi vet vad vi behöver arbeta med för att nå ännu högre kvalitet. Men allt förändringsarbete måste få ta tid, skriver hon i ett mejl till Sydsvenskan.
I verksamhetens bokslut för 2025 nämns olika utvecklingsområden. Bland annat att ”förväntansgapet” behöver minska.
– Det kan ibland finnas en skillnad mellan vad invånare, brukare eller anhöriga förväntar sig att äldreomsorgen ska erbjuda och det uppdrag eller de resurser verksamheten har utifrån lagstiftning och fattade beslut. Vår uppgift är därför att vara tydliga om vad äldreomsorgen kan erbjuda, skriver Liselott Nilsson Klang.
Så tycker partierna om äldreomsorgen
Äldreomsorgen har länge kritiserats för kvalitetsproblem. I budgeten för 2026 finns 256 miljoner kronor anslaget för verksamheten hälsa, vård och omsorg,
Anser ditt parti att det är tillräckligt med penhar för att utveckla verksamheten i positiv riktning?
Centerpartiet
Ja.
Fokus
Nej, Fokus vill skjuta till 10 miljoner kronor för att stärka kvaliteten. Fler fast anställda undersköterskor, en bemanningspool som kan täcka helger och tillfälligt ökade behov, ett nytt särskilt äldre boende, fler korttidsplatser för rehabilitering, systematisk kompetensutveckling och en rejäl lönehöjning för undersköterskorna.
Kristdemokraterna
Ja, men det är inte bara en pengafråga. En genomgång av äldreomsorgen av en neutral part behövs . Politiker och tjänstemän bör göra studiebesök i kommuner som är högt rankade inom äldreomsorg.
Liberalerna
Nej. Vi vill vända utvecklingen genom mer tillsvidareanställd vårdpersonal, färre timanställda och högre personaltäthet. Attrahera personal genom kompetensutveckling, fler karriärvägar och ökat medarbetareinflytande.
Miljöpartiet
Nej. Verksamheterna är på rätt väg och många förbättringar har genomförts, men man behöver arbetsro och tid att stabilisera efter många år av turbulens. I budgeten för 2026 ville vi avsätta 15 miljoner kronor ytterligare.
Moderaterna (majoritetslistan)
Ja. Som många studier visat finns det ett nära samband mellan god ekonomisk hushållning och kvalitet i verksamheten.
Moderaterna (minoritetslistan)
Ja. Problemet är inte pengarna utan hur de används. Ledarskapet måste uppdateras och man skulle kunna öppna upp för att släppa in fler aktörer. Det behövs mer valfrihet, fler alternativ, och framförallt fler mätbara kvalitetsmål.
Socialdemokraterna
Nej. Det behövs ett rejält omtag. Vi vill ha en personalpool som ger utrymme för fortbildning och vikarier som är kända för vårdtagarna. Hemtjänsten behöver få mer tid hemma hos vårdtagarna. Vill vi se ett tak på 20 anställda per chef. Den extra kostnaden bör ligga på 15-20 miljoner kronor mer under mandatperioden.
Sverigedemokraterna
Nej. Minst ytterligare 16 miljoner till kommer att behövas per år. Det behövs nya satsningar för att behålla erfaren personal samt att konkurrensutsätta den egna verksamheten genom att tillämpa lagen om valfrihet. En generell personalförstärkning behövs också.