ANALYS
MAGNUS WENNERBERG
På nytt ger Jomshof Kristersson huvudvärk i ett svårt läge
・Uppdaterad:
Richard Jomshofs quislinginlägg lär gå hem bland islamkritiska sverigedemokrater på sociala medier. Däremot skapar det problem för Ulf Kristerssons strävan att ge bilden av SD som ett numera regeringsdugligt parti. Bland de mittenväljare Tidöpartierna desperat behöver locka inför valet finns fortfarande ett starkt känslomässigt motstånd mot Jimmie Åkesson. Det ger Magdalena Andersson en ny chans att exploatera.
Richard Jomshof tillhör inte längre SD:s innersta kärna. Efter att han i spåren av skolskjutningen i Örebro förra året öppet kritiserade sin partilednings stöd för att begränsa rätten att använda halvautomatiska vapen vid jakt, bland annat modellen AR-15, petades han från partiets prestigepost som justitieutskottets ordförande.
Likväl är Jomshof fortfarande viktig för många sverigedemokrater i kommentarsfälten. Särskilt de som tycker att partiets invandringskritik kunde formuleras skarpare.
Historien upprepar sig
Bilden av Jomshof som en frifräsare i sociala medier etablerades framför allt under Natoprocessen. Den gången menade kritiker att hans skarpt islamkritiska inlägg äventyrade Sveriges möjligheter att få sin medlemsansökan godkänd av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Vilket i sin tur ansågs äventyra Sveriges säkerhet i det allvarligaste läget sedan andra världskriget.
Ulf Kristersson var inte nöjd med att både behöva markera avstånd och samtidigt försvara sitt samarbete med SD. Likväl har han gjort regeringsduglighet till en dygd, och förmågan att kunna hålla ihop sitt regeringsunderlag i riksdagen.
Nu upprepar sig dragen i historien från 2023. Både Kristerssons och vice statsminister Ebba Buschs kommentarer i dag blandade ut markeringarna mot Jomshofs ordval med att också kritisera Anders Lindberg, åsyftande vad han skrivit om Franz von Papen, för att själv ha ett ansvar för att samtalstonen hamnat där den hamnat.
Andersson vinner på bråket
I stället för inför en turkisk president är det den här gången framför allt inför Sveriges mittenväljare som Tidöpartiernas krishantering nu blir avgörande.
För det är framför allt i den här gruppen som Kristerssons sida desperat behöver locka nya väljare om de ska ha någon chans att vända sitt opinionsunderläge under de knappt sex veckor som återstår till valdagen.
Och trots den normalisering av SD som skett under den senaste mandatperioden finns fortfarande ett starkt känslomässigt motstånd mot Jimmie Åkesson. Det är därför Socialdemokraterna har som en central retorisk figur att skrämma väljarna med att en röst på M, KD eller L också innebär en röst på SD. Därmed är också den som sannolikt främst vinner på att mittenväljarna nu påminns om detta motstånd Magdalena Andersson.