DN Debatt. ”Ärren från tonårstiden lever kvar upp i medelåldern”
DN DEBATT.
I en unik studie har vi följt 1 000 svenskar från högstadiet till medelåldern. Slutsatserna är tydliga: En bristfällig skolmiljö ökar risken för psykisk ohälsa, även långt upp i åldrarna. Och arbetslöshet tidigt i vuxenlivet får ofta livslånga spår. Men det finns hopp. Tidiga insatser kan ändra allt, skriver sex forskare och experter.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Psykisk ohälsa framstår i dag som ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och unga är särskilt drabbade. Genom att i en unik studie följa ett tusental skolelever från årskurs nio till medelåldern har vi kunnat visa att skolan och inträdet i arbetslivet inte bara påverkar hälsan i unga år utan har en bestående påverkan på människors psykiska hälsa även under medelåldern. Detta styrker EU-kommissionens årliga landrapport som nyligen har identifierat två allvarliga problem som bör åtgärdas i Sverige: den höga arbetslösheten och bristerna i skolan.
År 1981 startade vi en studie av alla skolbarn som gick i årskurs nio i Luleå kommun. Denna grupp har vi nu följt fram till medelåldern. Genom återkommande kontakter med frågeformulär, intervjuer och kliniska undersökningar har vi skaffat oss omfattande kunskaper om hur arbets- och skolmiljön påverkar människors psykiska hälsa sedan hänsyn tagits till en lång rad bakgrundsfaktorer.
Av de ursprungliga 1 071 deltagarna kvarstod 94 procent (1 010 personer) vid 43 års ålder. Detta är i det närmaste unikt och innebär att vi har lyckats följa även dem som har drabbats värst av ohälsa och som utgör bortfall i de flesta andra undersökningar. Vi har nyligen sammanfattat resultaten från 79 olika delstudier till en översiktlig vetenskaplig artikel. Nu vill vi ta nästa steg genom att ge vår syn på vad dessa forskningsresultat kan bidra med i dagens samhällsdebatt.
De tydligaste slutsatserna från vår långtidsstudie är att:
● Bristfällig skolmiljö (brist på inflytande, meningsfullt lärande och goda kamratrelationer) ökar risken för psykisk ohälsa i skolåldern och risken kvarstår långt upp i vuxenlivet.
● Hälsoeffekterna av ungdomsarbetslöshet kvarstår ända upp i medelåldern, även bland personer utan arbetslöshet efter ungdomsperioden.
När vår studie inleddes år 1981 var ungdomsarbetslösheten i åldern 16–24 år 3 procent. I dag är den enligt Ekonomifakta 24 procent, näst högst i EU. Trots den omfattande debatten om ungdomars psykiska ohälsa diskuteras arbetslösheten sällan som en möjlig orsak till hälsoproblemen, utan i huvudsak som ett ekonomiskt problem.
Våra studier visar emellertid att ungdomsarbetslösheten är mycket mer än så – den utgör ett hot mot den psykiska hälsan på både kort och lång sikt. Vi har exempelvis visat att de ungdomar som sammanlagt har varit arbetslösa mer än fem månader mellan 18 och 21 år har en fyrdubblad risk för psykisk ohälsa vid 21 års ålder, och vid 43 års ålder kvarstår en dubblerad risk. Den arbetslöshet som vi har analyserat omfattar således inte årslång exponering utan enbart några månaders sammanlagd arbetslöshet under ungdomsåren, vilket visar hur angeläget det är med tidiga insatser.
Samtidigt visar våra resultat också att aktiva arbetsmarknadsåtgärder i unga år, så som de var utformade på 1980-talet, minskar risken för ohälsa framför allt på kort sikt för de ungdomar som annars skulle ha hamnat i arbetslöshet. Den minskade risken för ohälsa verkar kvarstå upp till medelåldern.
De unga går ofta in i en ond spiral med arbetslöshet varvat med osäkra anställningar som tillsammans förvärrar deras hälsosituation. Många av 16-åringarna i studien, framför allt de som senare drabbas av arbetslöshet, har psykiska problem redan i skolåldern. Våra resultat tyder på att skolmiljön är av central betydelse för att förebygga psykisk ohälsa, särskilt för dem med störst risk att drabbas av tidig arbetslöshet.
Vi har visat att en bristfällig skolmiljö – till skillnad från bristfällig hemsituation (mätt som ogynnsamma relationer) – har långsiktiga negativa effekter på den psykiska ohälsan i medelåldern. En möjlig förklaring till de uteblivna långtidseffekterna av hemsituationen i våra studier kan vara att familjerelationer kan förbättras över tid, medan upplevelser av skolsituationen kan kvarstå som ärr. I skolmiljön finns alltså en möjlighet för samhället att tidigt förebygga potentiellt livslång psykisk ohälsa.
Vi ser att skolsköterskorna på den tiden särskilt ofta träffade de flickor som mådde sämst och blev arbetslösa efter att de gått ut skolan. En god tillgång till skolhälsovård är därför ett rimligt förslag för att öka möjligheterna till förebyggande insatser.
En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar positiva långtidseffekter av minskad klasstorlek i mellanstadiet. Elevernas ordförråd och logiska förmåga förbättrades liksom deras icke-kognitiva förmågor (till exempel självförverkligande och uthållighet) samt även deras utbildningsnivå och löner i vuxen ålder. Betydelsen av de långsiktiga effekterna av skolsituationen stämmer överens med iakttagelserna från vår studie. Att förbättra skolmiljön kan därför på sikt leda till bättre folkhälsa.
Inför det stundande valet i höst hoppas vi att dessa frågor får berättigad uppmärksamhet och att debatten kan leda till att åtgärder mot psykisk ohälsa som stöds av vetenskapliga studier kan genomföras.