Filmpropositionen får hård kritik: ”En av de tunnaste propparna i Sveriges historia”
Större fokus på publiken, ett bredare utbud och färre mål. Det är några av förslagen i regeringens filmproposition. Men beslut om nya medel och den tidigare föreslagna filmfonden skjuts på framtiden – vilket får hård kritik från branschen.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen, ett och ett halvt år efter att filmutredningen presenterades, behöver ytterligare tid att utreda finansieringen av svensk film, säger Anna Croneman, vd på Svenska Filminstitutet.
På måndagen presenterade regeringen sin nya filmpolitiska proposition. Under presskonferensen medverkade kulturminister Parisa Liljestrand (M) tillsammans med Roland Utbult (KD), Malin Danielsson (L) och Jonas Andersson (SD).
– Vi lägger om kursen för den statliga filmpolitiken, säger kulturministern.
Enligt propositionen ska den nya filmpolitiken sträva mot ett starkare publikfokus, större fokus på filmpolitiska kärnuppgifter, där filmen ska vara huvudfokus, samt även flexibilitet och nytänkande kring den snabba utvecklingen, vad gäller virtuell produktion och artificiell intelligens.
Propositionen utgår från den utredning som färdigställdes i mars 2025. Enligt den föreslås bland annat instiftandet av en ny filmfond, sänkt biomoms och att strömningstjänster ska betala en avgift på 1,5 procent av deras årliga omsättning. Men utredningens förslag på en strömningsskatt väljer regeringen att inte gå vidare med.
– En ny skatt gör det inte mer attraktivt för svenska och utländska bolag att investera i och utveckla svensk film. Snarare tvärtom. Vår uppfattning är tydlig i att det som bidrar till att både förvalta och vidareutveckla svensk film bör mötas med uppskattning, inte mer beskattning, säger Liljestrand.
I utredningen föreslogs också sänkt biomoms, men Liljestrand säger att det är en del av en ”budgetprocess”, liksom den föreslagna filmfonden.
I höstas presenterades ett tilläggsdirektiv gällande illegal ip-tv och enligt Liljestrand har regeringen ”för avsikt att utreda frågan”.
– Regeringen delar utredningens analys om att det finns behov att utreda praktiska och rättsliga förutsättningar för att blockera tjänster från att nå tittaren, säger Parisa Liljestrand.
Filmbranschen har länge efterlyst nya pengar, men enligt propositionen kom inga löften om det. I stället ska en ny utredning tillsättas för att undersöka en lämplig struktur för finansiering av film. Utredningen ska redovisas den 26 februari.
– Vi behöver titta på hur vi kan stärka finansieringen av svensk film, men vi får inte glömma bort att det fortfarande finns mycket pengar i systemet som vi måste se till att de används på ett effektivt sätt, säger Parisa Liljestrand till DN.
Snart är det val, kommer er filmpolitik att genomföras?
– Oppositionen har varit kritisk mot att den här filmpropositionen har dröjt, så de har väldigt bråttom att bli av med sin egen filmpolitik. Det gör att jag känner förhoppningar om att den riktning vi nu lägger för svensk film kommer att fungera alldeles oavsett regering.
I ett mejl till DN skriver Anna Croneman, vd på Svenska Filminstitutet, att det som regeringen har presenterat är ”anmärkningsvärt”.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen ett och ett halvt år efter att filmutredningen presenterades, behöver ytterligare tid till utredning av förslagen som handlar om finansiering till svensk film. Detta när svensk film befinner sig på den absoluta botten i europeiska jämförelser.
Eva Hamilton, ordförande för Film & tv-producenterna, är också kritisk till filmpropositionen och menar att Sverige hamnar på en bottennivå i jämförelse med andra europeiska länder vad gäller nationellt stöd till tv och film.
– Det blir inget utrymme för de svenska berättelserna, en svensk kultur i svensk kontext, när hela medievärlden domineras av ett fåtal amerikanska mediebolag, säger hon och fortsätter:
– Regeringen har antingen valt bort eller skjutit på framtiden alla viktiga förslag som fanns i filmutredningen. Det är en av de tunnaste propparna i Sveriges historia och det är inte enbart kulturdepartementets fel, utan i hög grad ligger ansvaret på finansdepartementet.
Ett stort fokus i propositionen var just vikten av att göra film för en bredare publik. Det håller Hamilton med om till viss del, men hon menar att smal film och bred film också förutsätter varandra.
– Utan bred film blir det heller inga pengar till smal film. Att svensk film har haft svårt att nå en större publik under senare år har många orsaker, en av dem är låga budgetar. Det finns inte utrymme för en ny Ingmar Bergman i dag, rent finansiellt.
Amanda Lind, Miljöpartiets språkrör, skriver i ett sms till DN att regeringens filmpolitik ”är ett haveri”.
– De har släpat benen efter sig hela mandatperioden och lägger nu fram ett förslag som knappt är någonting, skriver Amanda Lind.
– Det svensk film behöver är i stället ett paket som på riktigt stärker filmen, med insatser som sänkt biomoms, en strömningsskatt och en stabilt finansierad filmfond. Det är förslag som Filmsverige efterfrågar, som skulle göra skillnad på riktigt och där det redan finns många färdiga förslag på bordet. I stället tillsätter regeringen en till utredning, det duger inte.
Fakta.Regeringens filmpolitiska proposition
De nuvarande sju filmpolitiska målen ska ersättas av tre:
1. Ett brett filmutbud av hög kvalitet ska skapas och visas i hela landet.
2. Svensk film ska locka en stor publik nationellt och internationellt.
3. Filmarvet bevaras och används.
Produktionsincitamenten föreslås att flyttas från Tillväxtverket till Filminstitutet. Den så kallade först-till-kvarn-principen för produktionsincitamenten avskaffas, i stället ska en mer förutsägbar ordning med ett beloppstak införas.
Frågan om illegal ip-tv ska utredas vidare.
Filminstitutet ska utreda möjligheten till ett nationellt filmarvscentrum, vilket också föreslogs av filmutredningen från mars 2025.
Filmstöd bör prioritera innehåll på svenska och nationella minoritetsspråk, och huvudfokus ska ligga på film och inte andra audiovisuella uttryck.
En utredning ska tillsättas för att titta närmare på hur en ny finansieringsstruktur ska utformas.
I den filmutredning som presenterades i mars 2025 föreslogs att nationella och internationella strömningstjänster bör betala en avgift på 1,5 procent av deras årliga omsättning. Dessutom föreslogs en sänkt biomoms och att biografägare ska ha en avgift på 10 procent av biljettintäkterna. Inget av detta har propositionen föreslagit.
Bakgrund.Filmpolitik.
Mellan 1963 och 2016 reglerades den svenska filmpolitiken av filmavtalet. Avtalet förhandlades mellan filmbranschens parter med syftet att säkerställa finansiering av svensk filmproduktion. 2017 ersattes filmavtalet med en statlig filmpolitik.
I januari 2024 tillsatte regeringen en utredning om den nationella filmpolitiken under ledning av Eva Bergquist, kulturdirektör i region Stockholm. I utredningens expertgrupp ingick bland andra regissören Ruben Östlund och Pia Lundberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival.
Utredningen ”Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland” presenterades i mars 2025. Bland utredningens huvudförslag finns en ny filmfond, sänkt biografmoms, införandet av en skatt på strömningsbolag och inrättandet av ett nationellt filmarvscentrum.