INSÄNDARE. Dagens Nyheters läsare ger sin syn på läget i Sverige och världen samt DN:s innehåll måndagen den 15 juni.
Sveriges fina VM-start har skapat glädje och framtidstro i hela landet. Men framgången handlar om mer än fotboll. Dagens svenska landslag består av spelare med rötter i många olika delar av världen. Tillsammans visar de att framgång inte avgörs av ursprung utan av talang, hårt arbete och förmågan att samarbeta. Utan många av dessa spelare hade Sverige sannolikt varit ett svagare landslag. Samma sak gäller vårt samhälle i stort. Människor med olika bakgrund bidrar varje dag inom arbetsliv, kultur, forskning och idrott. När landslaget spelar står vi enade bakom de blågula färgerna. Då är det inte var man kommer ifrån som räknas, utan vad man gör tillsammans. Fotbollen ger oss en viktig påminnelse om vilket Sverige vi vill bygga – ett land där gemenskap och prestation väger tyngre än bakgrund. Tänkvärt …
Rolf Gabrielsson, Jönköping
Nog är det underligt. I vanliga fall är det många som kräver att invandrare ska kastas ut ur Sverige. Men när fyra av målen i Sveriges vinst över Tunisien med 5–1 i VM-fotbollen gjordes av spelare med utländska namn hördes inga sådana yrkanden. I stället hyllades samtliga målgörare som skickliga och för det svenska laget mycket betydelsefulla spelare. Ingen brydde sig om var på jorden de har sitt ursprung. Nej, nu var det Sveriges fina match och stora seger som betydde något. Därmed bör vi nog alla fundera på om det inte är dags att ersätta invandrarbegreppet med något annat och mindre diskriminerande uttryck som till exempel nyanlända, inflyttade under senare årtionden, under förra seklet eller något liknande. Eftersom ingen numera på allvar hävdar att människan har sitt ursprung i Sverige är vi ju alla som bor här på ett eller sätt av invandrarursprung. Detta även om våra första släktingar kom hit för flera hundra eller kanske flera tusen år sedan.
Lennart Näsström
Såg ingenting av Sveriges match mot Tunisien i natt. Vaknade i morse med radions och P1:s reportage från olika delar av landet. Börjar nästan gråta när jag hör att över 300 personer samlats i Harplinge kyrka – en ort med 1 600 invånare – för att se matchen och inser att det här också är något utöver en VM-match i fotboll. Det är gemenskap i stället för splittring. Det är inkludering i stället för motsatsen. Det är bara ett stort Vi där alla är svenskar, oavsett ursprung, religion eller etnicitet. Om politiken som behöver tillit nu kunde ta tillvara på det tillstånd och den känsla som den här natten gav skulle vi vara bra bit på väg.
Börje Ståhl, Stockholm
Detta måste väl ändå vara årets händelse? ”Ett herrans liv när kyrkan öppnade för VM-fest.” 1-0 till den församlingen, säger jag. Tala om att göra en femetta!
Per Broängen
Apropå DN Debatt-artikeln om krisen eller kriget kommer: Sverige bör, likt flera länder som investerar i framtidens livsmedelssystem, prioritera mer växtbaserad matproduktion. Danmark har en nationell handlingsplan för växtbaserade livsmedel, Finland är starkt inom alternativa proteiner och fermentering, och länder som Nederländerna, Tyskland, Kanada och Singapore satsar på teknologier som gör det möjligt att producera mer mat med mindre resurser. Samtidigt bör vi vara försiktiga med romantiserade Bullerby-bilder av lantbruket. Oavsett skala bygger djurhållning i grunden på att icke-mänskliga djur föds upp, kontrolleras och används som resurser för mänskliga syften, vilket gör det svårt att förena med en idealiserad bild av idyll – särskilt när det finns fullgoda alternativ för näring och livsmedelsförsörjning. Ett mer växtbaserat livsmedelssystem är mer resurseffektivt, stärker folkhälsan, minskar klimat- och miljöpåverkan och ökar beredskapen genom att fler resurser går direkt till människors behov.
Johanna Månsson, djurrättsförespråkare och medmänniska
Noterat: att Sveriges arméchef generalmajor Jonny Lindfors börjat använda samma effektivitetsmått för armén som USA:s ”krigsminister” Pete Hegset: dödlighet (engelska: lethality). Sveriges armé behöver bli ”dubbelt så dödlig”!
Per Borgå, Nacka
Nu varnar försvarsberedningen för att Ryssland kan komma att testa Natos försvarssamarbete och bekräftar därmed vad Natomotståndarna sade före Sveriges inträde i alliansen, nämligen att Sverige riskerar att bli en måltavla för rysk aggression.
Kjell Jormfeldt, Strömsnäsbruk
Vad eller vem är det största hindret för en besående vapenvila och ett bestående fredsavtal mellan Iran och USA? Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kommer sannolikt inte att sluta jaga terrorgruppen Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza. Netanyahu har lovat att hämnas de israeler som mördades den 7 oktober 2023. Inte nog med det. Netanyahu har tydligt visat att han tänker slå ut de terrorgrupper, som har ett uttalat syfte att utplåna Israel.
Claes Thulin, Motala
Jag är verkligen inte antisemit, däremot anti Netanyahu. Internationella brottmålsdomstolen i Haag utfärdade en arresteringsorder mot honom och dåvarande försvarsminister Yoav Gallant, eftersom de misstänktes för brott mot mänskligheten och krigsbrott för att ”medvetet har utlöst en svältkatastrof i Gaza, från åtminstone den 8 oktober 2023 till och med den 20 maj 2024”.
Lennart Larsson, Falun
Läste i DN att Donald Trump firade 80 år med arrangemang liknande de som genomfördes på Colosseum i Rom (som för övrigt invigdes år 80). Gladiatorerna kämpade då för livet med alla medel. Den moderna versionen av gladiatorer heter MMA (Mixed martial arts). Utövarna kombinerar boxning, brottning, jujutsu, judo och kickboxning. (En del ville förbjuda de blodiga matcherna.) Originalet i Rom hade måtten 188 x156 x 48 meter att jämföra med den utanför Vita huset på 51 x 26 x 21 meter. Buren ramför Vita huset hade en höjd av 27 meter. Kejsaren satt även i Rom på en altan och blickade ner på arenan och visade med tummen, om utövaren skulle dö eller deporteras. Trump regerar på samma sätt och alla väntar på om det blir tumme upp eller tumme ner. USA firar samtidigt 250 år. Förr hade man ett inbördeskrig mellan syd och nord. Nu verkar det gälla väst mot öst.
Lars G Lindahl, Skövde
Jimmie Åkesson (SD) argumenterar att man bara är svensk om man slagits och dött och ätit bark för att vi ska få ha den här jordplätten. Att som Blekingebo säga en sån sak är märkligt. På den tiden då det var aktuellt att blanda bark i brödet, var hans förfäder danskar. Det danskar hatade allra mest var svenskar. Känslorna var ömsesidiga, vilket de ständiga krigen visar. Så Åkessons förfäder gjorde allt i sin makt för att vi svenskar inte skulle få ha den här jordplätten. Han kanske borde göra ett DNA-test och se hur mycket svensk och hur mycket utländsk han är. Som till exempel dansk. Det finns sådana tester. Gör dem!
Bengt Assarsson, ekonom, Sätra i Stockholm
Det fiktiva överskottet på intensivvårdplatser beror på att Socialstyrelsen ”justerat” behovet nedåt. Detta meddelar generaldirektören Björn Eriksson utan att darra på läppen. Han gör det trots att Sverige har ett mycket lågt antal intensivvårdsplatser vid en internationell jämförelse. Det finns enligt Mark Twain tre slags lögner, lögn, förbannad lögn och statistik, Den ädlaste formen av statistik och den som tillämpas här är den sovjetryska. I Sverige används den med förkärlek inom sjukvårdens, arbetsmarknadens och skolans domäner.
Erik Kjellén, Södertälje
Skolpeng ska gå till undervisning, lärare och elever – inte till ägaravkastning. Därför måste ett vinstförbud också stoppa de kryphål som gör det möjligt att föra pengar vidare ur skolverksamheten. Cedergrenska visar varför. I en intervju på analysföretaget Analyst Groups hemsida beskriver Niklas Pålsson, nu störste ägare, hur koncernen förbereder sig för begränsade vinstuttag. Fokus ligger inte på stärkt undervisning, utan på att skydda bolagets ekonomiska värden. Pålsson lyfter fram stödfunktioner som måltider, lokalvård och fastigheter. Om vinster i skolverksamheten begränsas kan närstående bolag i stället sälja tjänster till skolorna. Då kan vinster flyttas inom koncernen genom interna affärer. Enligt Dagens Samhälle har ägarna till de fem största friskolekoncernerna fått omkring 1,5 miljarder kronor i utdelningar under tre år. Det visar att problemet är systematiskt. Regeringens förslag om värdeöverföringsförbud är ett steg i rätt riktning, men otillräckligt om interna tjänstebolag, återköp och inlösenprogram lämnas öppna. Politiken måste därför täppa till kryphålen. Annars riskerar skolpeng fortsatt att lämna undervisningen – bara genom andra vägar än vanlig utdelning.
Iwan Langermo
I vinbaren, gårdsbutiken, på Ica, hos frisören, som take away, ja överallt ska alkoholen flöda alla dagar i veckan, enligt Liberalerna. Varför inte hos alla vårdinrättningar där man id ag kan få en kopp kaffe. En snaps kan ju pigga upp den sjuke. Och på jobbet en minibar bredvid kaffemaskinen, kanske också i lärarrummet på skolan. Och varför ska vi ha åldersbarriärer? Är det skadligt? Det får väl samhället tåla. Fri sprit måste få kosta. För en Liberal tycks det snart inte finnas några gränser för alkoholens tillgänglighet oavsett risken för ökning av ohälsa och våldsbrott. Frihet framför allt. Dränkta i sprit kan vi glömma alla besvärliga frågor om tillväxt, invandring, försvar och klimat. I frihetlig glädjefylla lullar vi till baren i framtidens vallokal.
Elisabet Näsman, Uppsala
Alkoholens tysta offer är fler än en miljon: människor runt dem som alkoholen skadar och förändrar, som sviker och blir våldsamma när de dricker. Dessa skapar inte problemet, men tvingas bära bördan av att någon annan dricker. De bär den av kärlek, tvång, lojalitet, skam, beroende eller att de inget val hade under några sekunder av våld eller händelse som för alltid förändrade livet. Visst är det märkligt att vi låter alkohol ta så stor plats i samhället när så oerhört många far illa av dess närvaro.
Per-Åke Andersson, Ljusfallshammar, ordförande nykterhetsorganisationen Movendi i Finspång
Liberalerna går nu på tvärs mot all god familjepolitik. Ska inte hela familjen tillsammans hålla bostaden snygg och fin? Vad är det för familjeideal att en anställd sköter städningen, medan barnen fipplar med sina mobiler och de vuxna stressar med karriären? Är det ett hem? Vad säger KD?
Hakon Malmborg, Bromma
53 kronor i elstöd! Är det ett skämt? Kostar väl mer att administrera och utskick per post!
Agneta Paulsson
En stark känsla av högaktning spred sig i kroppen när jag läste och hörde Lance Cederströms vittnesmål om Lundsbergs skola. Äntligen någon med inblick i Lundsberg, i släktled långt tillbaka, som vågar uttala sig om sanningen och faktiskt lyfter på locket! Han vågar sätta ord på pennalismen som bara fortsätter, med risk för att hans släktingar med flera inte kommer att ”gilla” hans sanningar. Som psykoterapeut har han många vittnesmål från sargade anställda och före detta elever att luta sig emot. Och sina egna erfarenheter! Nu måste väl ändå något hända? Skolinspektionen med flera instanser kan väl inte fortsätta att vara både blinda och döva för maktstrukturer och pennalism som han så tydligt uttalar sig om? Stäng äntligen den ”så kallade” skolan – ett maktnät såsom Cederström beskriver Lundsberg.
Eva Norman-Ericson, Dalarö
På SVT Play går nu en realistisk sjukhusserie från NRK – väl realistisk, tyckte min syster som är sjuksköterska. Den skildrar slitet och relationerna mellan de anställda, mest de unga läkarna, på ett litet sjukhus i det norska inlandet. Spännande. På SVT har serien fått den typiskt ”svenska” titeln ”Still breathing”. Men om man googlar titeln Lis på norska Wikipedia, får man veta att den står för lege i spesialisering – förmodligen en välkänd förkortning i vårt grannland. Om SVT velat ge serien ett namn som ger samma associationer hos oss kunde man ju till exempel kallat den AT-läkare. Men det är ju kutym i Sverige att översätta titlar på grannländernas språk till just engelska. Andra exempel är biofilmen ”A royal affair” om livläkaren, upplysningsmannen och politikern Johann Friedrich Stuensees skickelsedigra öde i hovet hos Christian VII, som även skildrats i PO Enquists roman ”Livläkarens besök”. Den filmen höll jag på att missa tills jag upptäckte att originaltiteln var ”En kongelig affær” och förstod att det inte var Hollywood, utan danskarna själva som skildrade ett dramatiskt skede i sin 1700-talshistoria. Ett annat exempel är norska ”Affeksjonsverdi”, som i Sverige fick titeln ”Sentimental value”. Om nu SVT har svårt att släppa sin anglofila böjelse kunde de kallat den norska tv-serien ”Young doctors”. Men varför inte någon gång pröva svenska?
Mats Leander, pensionerad radioreporter
Tack, SVT, för att vi fick delta i firandet av kungaparets guldbröllop! Fantastiskt och genomtänkt. Eloge även till polis och arrangörer. Grattis finaste kungaparet och lycka till med allt ni tillägnar Sverige med flera länder!
Christina Vahlberg, rojalist från hjärtat
Utan någon förvarning har hemsidan för SVT Play gjorts om. Förr var jag nöjd och hittade allt som var av intresse för mig. Nu är det ett otroligt virrvarr och jag hittar ingenting. Det enda som står ut är en knapp för fotbolls-VM. Men jag tittar aldrig på fotboll, har aldrig sett en match och kommer aldrig att göra det. Varför har man gjort på detta viset? Har SVT någon förklaring?
Tomas Nilsson, Knivsta
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) var en av 18 kända personer som i söndagens DN fick frågan om de skulle se Sveriges VM-premiär mot Tunisien i svinottan. Strömmer försöker verka folklig och säger att han kommer hålla sig vaken med hjälp av Wasa Sport-mackor. Det enda han åstadkommer är att göra reklam för en produkt som ägs av Barilla, ett företag som fortsatt med verksamhet i Ryssland och därmed bidrar till finansieringen av kriget mot Ukraina. Läs på, Strömmer! Eller struntar du i det?
Mats-Anders Ekberg, Stockholm
Åsikter om DN
Hur kan DN, med mottot ”För en upplyst värld”, publicera intervjuer med så kallade kändisar inför en fotbollsmatch? Att använda förstasidan (14/6) på landets största morgontidning till sådant ointressant trams, som helt saknar nyhetsvärde, visar på redaktionens tondövhet, inkompetens och slöseri med resurser.
Ingrid Askeberg, Enskede
Stor intervju i DN med tidigare Natogeneralen James Everard som vill att också Sverige ska placera ut landminor. DN-reportrar skriver flitigt om militäråsikter om upprustning och krigsförberedelser, krigsretorik. Men sällan om vad landets freds- konfliktforskare och fredsaktivister menar kan göras för en framtida värld i fred. Vad beslöt till exempel Svenska Freds vid sin kongress nyligen? Hög tid att informera läsekretsen också om detta, alltså mer fredsretorik.
Valentin Sevéus
Alla som pratar och skriver om krigsutbrott, i synnerhet journalister, borde tänka efter: Krig bryter inte ut, som ett vulkanutbrott. Krig inleds, startas, påbörjas etc. Någon bestämmer att första kulan skjuts, eller att första bomben släpps. ”Krigsutbrott” är en abstraktion som döljer de ansvariga. I ett diagram i DN 14/6 (sidan 17) står det att ”Kriget i Iran börjar”; Jaha vilken otur, och nu börjar det regna! Det borde stå ”Iran attackeras” eller ”Attackerna mot Iran”.
Jens Busch
Det är utmärkt att DN lyfter fram lösningar på miljö och klimatproblem, och forskning visar att styrmedel är effektiva när det gäller klimat. Det är en form av medborgarkunskap att förstå att styrmedel är effektiva för att minska utsläpp av växthusgaser. Men varför inte skriva och delge människor kunskap om hur styrmedel fungerar? I ledartexten står: ”Hur det än är har höjda avgifter ett slags uppfostrande effekt.” Det stämmer inte, det handlar inte om uppfostran. Det handlar om att man gör de varor och tjänster dyrare som man önskar minskad konsumtion av, så som plastpåsar och bensin som innehåller växthusgaser, och vatten. DN som central dagstidning, inte minst bland Sveriges elever, har som alla medier en viktig roll i omställningen genom att hjälpa medborgare förstå hur en omställning ser ut: minskning av utsläpp av växthusgaser och anpassning, som i minskad konsumtion av vatten.
Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, Stockholms universitet
Vill du också skicka in korta texter (under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller bildinsändare till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.