Fick du en kort semester i år? Bara lugn – det behöver inte vara dåligt. En lång semester är nämligen ingen garant för ökad lycka.
Studier av forskaren Jessica de Bloom, som är verksam vid universiten i Tammerfors och Groningen, pekar på att välbefinnandet är som allra högst i början av ledigheten. Och redan på den åttonde semesterdagen är återhämtningen och lyckokänslan på topp – för att sedan börja dala.
Men bilden är inte entydig.
– För den som har ett väldigt krävande jobb, där semestern är enda tillfället då man får koppla av, är det verkligen en livboj. För kroppen behöver en chans att reparera sig själv, säger psykologen Siri Helle.
För andra, som har en mindre stressig jobbtillvaro, är semestern snarare att betrakta som ”strössel på glassen”, menar hon.
– Har man en ganska stabil vardag och sedan plötsligt fyra ungar i huset och gräl med svägerskan är det kanske skönare med en kort semester.
Skilsmässor ökar på hösten
Vill det sig riktigt illa kan ”gnisslet” under semestern blotta bristerna i den egna relationen, vilket brukar synas i höstens skilsmässostatistik.
– Man har hållit ut och tänkt att det kommer bli bättre under semestern. Sedan inser man att det inte blivit det. ”Här sitter vi tysta över var sin aperol spritz”, säger Siri Helle.
Hur lång en optimal semester ska vara är omtvistat. De största studierna som gjorts är internationella, och det är oklart vilken relevans de har för svenskarnas semestervanor.
Stress- och återhämtningsforskaren Göran Kecklund är tveksam till att just dag åtta skulle vara den lyckligaste på semestern. Men han tror ändå att det ligger något i de Blooms rekommendation om kortare semestrar. För vi behöver få tillfälle att varva ned även under våra arbetsveckor.
– Återhämtning är en färskvara, och det är möjligt att tre veckor är ganska optimalt utifrån ett hälso- och välbefinnandeperspektiv. Att man i stället lägger in en långweekend och kanske någon ledig vecka när det börjar bli riktigt mörkt, säger han.
Var femte stressas av semester
För de allra flesta är det välgörande att vara lediga. Man sover bättre och längre, och stressnivåerna går ned.
– Men tittar man i forskningslitteraturen verkar det finnas en grupp på runt 20 procent som faktiskt tycker att det här med att ha semester kan vara lite stressande. Att det kan vara kravfullt att umgås med släktingar och bo med andra människor. Vissa kan även känna sig ensamma och sakna sina arbetskollegor.
Även här saknas det svensk forskning och Kecklund understryker att siffrorna ska tas med en nypa salt.
– Men det låter rimligt att det finns de som tycker att semestern inte är särskilt rogivande. Man kanske till och med tycker att det är ganska skönt att komma tillbaka till arbetet igen.
Umgänge med vänner och familj är sådant som vi människor annars mår bra av – och fysisk aktivitet.
– Man ska inte känna sig tvingad att stå i en svettig källarlokal på gymmet, utan det kan vara på ett lite mer roligt avslappnat sätt, säger Siri Helle.
Psykologen: Håll i nya vanor
Genom att vara utomhus, påta i trädgården, åka på utflykter och resa kan semestern ge en ”nystartseffekt”.
– När man byter miljö är det lättare att skapa nya goda vanor. De som sitter framför tv:n och tjuvkollar jobbmejlen mår inte bättre under semester, visar studier.
Semesterkänslan har en tendens att rinna av efter några veckor. Och här tipsar Siri Helle om att fortsätta att hålla i sina goda vanor.
– Fortsätt att ta kvällspromenader om du gjort det under semestern och planera in roliga saker. Man behöver inte sluta träffa vännerna bara för att man börjar jobba igen.