Potatis som bladmögel inte biter på eller tomater berikade med D-vitamin. Efter en flera år lång process har EU-parlamentet till slut röstat för att det ska bli lättare att introducera växter som förändrats med nya genomiska tekniker. Ett beslut som kan få stor betydelse för vår framtida livsmedelsförsörjning.
Efter en flera år lång lagstiftningsprocess har EU-parlamentet röstat igenom en ny förordning för växter förädlade med hjälp av vissa nya genomiska tekniker (NGT). Den nya förordningen innebär att växter som fått genetiska förändringar som också kunde ha uppkommit spontant eller via konventionell förädling inte längre ska regleras som genetiskt modifierade organismer (GMO). Den nya förordningen kommer att börja gälla sommaren 2028.
Med hjälp av genteknik går det att förändra egenskaperna hos både växter och djur. Möjligheterna är många och med hjälp av nya tekniker, som gensaxen Crispr/Cas9, är det lättare än någonsin. Samtidigt är den nuvarande EU-lagstiftningen rigorös. För rigorös, tycker många, varför ett syfte med det nya regelverket är att det ska bli lättare att introducera växter som förändrats med nya genomiska tekniker inom EU.
Annelie Carlsbecker är kansliansvarig vid Gentekniknämnden, den myndighet som har till uppgift att hålla koll på hur vi i Sverige använder genteknik, inom bland annat jordbruket. Enligt henne kan den nya förordningen få stor betydelse, exempelvis för möjligheten att förädla bladmögelresistent potatis – forskning som pågår och där Sverige ligger i framkant.
”I slutändan handlar det om vad vi äter och möjligheten att snabbt ta fram nya växtsorter som går att odla i ett förändrat klimat och med mindre klimat- och miljöavtryck”, skriver hon i ett mejl till DN angående den nya förordningen.
Men växter och djur som har förändrats på konstgjord väg väcker känslor. I ett försök att ta reda på vad vi svenskar tycker konfronterade Gentekniknämnden, med hjälp av undersökningsföretaget Novus, drygt 2 000 svenskar förra året med ett antal autentiska fall av växter eller djur som förändrats med hjälp av den nya gensaxen. Hälften fick ta ställning till fyra olika genförändrade växtsorter, medan andra hälften fick tycka till om fyra djur.
Överlag var en majoritet av de tillfrågade positiva till förändrade växter. Syftet med förändringen var dock helt avgörande för inställningen. Om syftet är att minska behovet av bekämpningsmedel, göra dem nyttigare eller öka grödornas motståndskraft mot klimatförändringen, då är svensken överlag positivt inställd. När det kommer till genförändrade djur inom lantbruk eller fiskodling, däremot, är svensken mer skeptisk.
Fakta.Åtta autentiska exempel
I den nämnda undersökningen fick de svarande ta ställning till fyra genförändrade grödor eller fyra djur, som antingen redan finns eller är på väg att utvecklas.
● Potatis med skydd mot bladmögel, vilket kan innebära mindre bekämpningsmedel.
● Kortare majs, som står emot oväder bättre än vanlig majs.
● D-vitaminberikad tomat.
● Lila morot där syftet inte är något annat än att den är lila.
● Gris motståndskraftig mot allvarlig virussjukdom, nyligen godkänd av FDA i USA.
● Mjölkkor som saknar horn. Mjölkkor med horn kan skada varandra och/eller lantbrukare. I dag bränns ofta hornanlaget bort när korna är kalvar.
● Fisk med 20 procent mer muskelmassa. Godkänd och odlas på land i Japan sedan 2019.
● Höns som lägger allergivänliga ägg.
Källa: Gentekniknämnden