Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Skriv ordet ”långtidsbudget” i en ledare och du förlorar 99 procent av alla läsare. Om långtidsbudgeten föregås av ordet ”EU” kan du nästan vara säker på att den sista procenten också försvinner.
Det är synd, eftersom EU:s långtidsbudget mer än något annat präglar vilken riktning unionen kommer att ta kommande år. Förenklat: hur stor, eller liten, kommer kommissionens ekonomiska kostym att bli?
Den nuvarande budgeten godkändes 2021 och präglades av att hantera coronapandemins ekonomiska följder samt satsningar på klimatet. Inför nästa är det stärkt konkurrenskraft, värnandet om rättsstatens principer och geopolitik som är i fokus. Delvis ett resultat av Tidöregeringens fotarbete under och efter det svenska ordförandeskapet 2023.
Förhandlingarna inför varje långtidsbudget går att likna vid ett pokerspel. Bryssels utgångsbud är extremt högt och skulle innebära en fördubbling av EU-budgeten jämfört med i dag, från dagens dryga 1 000 till 2 000 miljarder euro.
Räknar man in coronastöden blir visserligen innevarande budget ungefär lika stor, vilket används som argument för varför också nästa måste hamna på samma nivå. Just därför får inte en sådan praxis etableras.
För Sveriges del skulle kommissionens förslag innebära en 60-procentig höjning av EU-avgiften, från dagens dryga 50 till strax över 100 miljarder om året. Det kommer så klart inte vare sig denna eller nästa regering att gå med på, vilket EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vet om.
Men genom att gå ut extremt högt hoppas kommissionen att den politiska acceptansen för så kallade ”egna medel” (läs: EU-skatter) ska öka. Flera ligger inbakade i förslaget till kommande långtidsbudget. Enklare att finansiera kalaset med dolda skatter (egna medel) än med den synliga (EU-avgiften), resonerar Bryssel.
Här hittar vi bland annat en ny tobaksskatt, skatt på utsläppsrätter och kontraproduktiva klimattullar. Farligast i cocktailen är förslaget till en ny bolagsskatt som, om den skulle införas, effektivt skulle lägga en död hand över EU:s konkurrenskraft.
Trycket på oss kommer att öka ju närmare vi kommer slutförhandlingarna. Desto viktigare att Sverige, tillsammans med våra likasinnade i unionen, inte viker sig för kommissionens pokertrick.
Dubbelt så stor är i detta sammanhang definitivt inte lika med dubbelt så bra. Oavsett vad Bryssel tycker.