PABRADE. Tyskland siktar på att bygga upp Europas starkaste armé. Det märks i Litauen, där tyska stridsvagnar drabbar samman i stora övningar och signalerar till Kreml: Hit men inte längre!
Pansarbrigaden i Litauen är den första som Tyskland grundat utomlands sedan andra världskriget. DN var med på en övning.
Stridsvagnen Leopard kommer körande i expressfart över sandmon. Farten är så hög att hela det 60 ton tunga fordonet skuttar i luften när det passerar upphöjningar i marken. Dundret är öronbedövande. Det luktar fuktig sand och diesel.
I skyn dyker tre små prickar upp. Snabbt blir dessa drönare större och börjar cirkla omkring Leoparden. En soldat syns i luckan, han siktar på drönarna med ett lasergevär. Det är en övning och därför använder man laservapen.
– Drönare är bra när man ska försvara ett område. Men ska du avgöra något på marken behövs det het metall, säger brigadgeneral Christoph Huber. Han leder den tyska 45:e pansarbrigaden i Litauen.
”Het metall” är tysk slang för pansar. Och pansarvagnar – det är något som Tyskland kan.
Just den här duellen slutar dock med seger för drönarna. En av dem träffar Leoparden med laser och den tvingas dra sig tillbaka.
Militärövningen Freedom Shield i Litauen är visserligen en internationell övning. Men av 2 900 soldater är 80 procent tyska. Det är ingen slump.
I fjol grundade Tyskland en brigad i Litauen. Det var den första tyska brigaden som inrättats utomlands sedan andra världskriget. När förbundskanslern Friedrich Merz höll invigningstalet i Vilnius i fjol sade han:
– Litauens trygghet är vår trygghet. Att skydda Vilnius är att skydda Berlin.
Litauiska regeringen graverade prompt in Merz ord i en bronsplakett. Den hänger nu på väggen på stadshuset i Vilnius.
– Vi vet hur det är att stå ensamma. Det vill vi aldrig uppleva igen. Därför betydde Merz ord mycket, säger Audrius Andrasiunas. Han är fastighetsansvarig för stadshuset i Vilnius.
Efter andra världskriget annekterades Estland, Lettland och Litauen av Sovjetunionen. Så fort de baltiska länderna blev självständiga i början på 1990-talet ansökte de om Natomedlemskap. År 2004 blev de medlemmar i försvarsalliansen.
Nu meddelar USA:s president Donald Trump att européerna får sköta sitt eget försvar. Allas blickar vänds mot Europas största ekonomi Tyskland.
Sedan andra världskriget har Tyskland hållit försvarsutgifterna nere. Att rusta var politiskt omöjligt efter Tredje rikets fall. Dessutom passade det tyskarna att låta USA sköta försvaret, medan man själv byggde upp sin ekonomi.
Tyska försvarsindustrin tillverkar stridsvagnar och medeldistansrobotar i toppklass. Men armén, Bundeswehr, har under de senaste decennierna haft kronisk personalbrist.
I fjol lyckades Friedrich Merz driva igenom en grundlagsändring, som innebär att den så kallade skuldbromsen (som begränsar möjligheter att ta lån) inte ska gälla för just försvarsutgifter. Värnplikten ska stegvis återinföras. Försvarsminister Boris Pistorius säger att Tyskland senast år 2029 ska vara kriegstüchtig, det vill säga kapabelt att föra ett krig.
Den nya retoriken har å ena sidan välkomnats av Nato. Det europeiska försvaret måste stärkas och då behövs Europas största ekonomi.
Å andra sidan har Tyskland startat två världskrig. Det leder till olust framför allt bland tyskarna själva. De har vant sig vid att betrakta all form av upprustning som ett varningstecken.
Ingenting av detta märks i Litauen, där vi står uppe på en sandkulle i Pabrade ett tjugotal kilometer från belarusiska gränsen och följer med övningen. Stridsvagnarna dundrar förbi. Dånet är så högt att vi måste ha öronproppar. Över skogsbrynet står svarta rökpelare.
Leoparden tar skydd bakom en träddunge, där den avlossar en salva mot fienden. Sedan backar den kvickt. Den har röjt sin position och måste gömma sig.
Tyska Leopard- och Pumastridsvagnar backar nästan lika snabbt som de avancerar. Stoltheten bland de närvarande tyska officerarna är påtaglig. Brigadgeneral Christoph Huber säger att de 2 600 tyska soldaterna som är stationerade i Litauen redan nu är kapabla att vara med och försvara landet – om det skulle behövas.
– Vi är fullt insatsberedda. Vi måste kunna kriga i natt, det är vad vi är utbildade för. Det är den viktigaste lärdomen efter den ryska annekteringen av Krim, säger Huber.
Någon rysk invasion av Litauen tror han visserligen inte på.
– Den som vill föra ett krig mot Nato kan inte göra det genom att sända små gröna män över gränsen. Ett krig mellan Nato och Ryssland skulle inte se ut som i Ukraina. Vi har mycket större möjligheter att koordinera flera olika vapenslag.
I början av Ukrainas försvarskrig mot Ryssland försökte Nato utbilda ukrainska armén enligt sin egen instruktionsbok. Det betyder att anfalla koordinerat – med artilleri, infanteri, stridsvagnar och flygvapen.
Det blev pannkaka. Ukrainarna återgick snabbt till sin egen form av krigföring: ett ställningskrig där man stressar fienden med drönare och gör överraskande anfall bakom linjerna. Ukraina är bra på att lura fienden i bakhåll och åsamka motståndaren maximala förluster.
Vad det handlar om, säger Christoph Huber, är att göra det bästa möjliga av sina dåliga kort. Men denna strategi fungerar sämre om man vill vinna tillbaka territorier.
– Vill man ha ett militärt avgörande måste man avancera på marken. Ukraina har inte tillräckligt högteknologisk utrustning för att klara det.
De tyska Leopardstridsvagnarna har visat sig inte fungera så bra under ukrainska förhållanden. De är komplicerade att underhålla och kräver ett eget serviceteam med utbildade mekaniker. Men för en välutbildad, välutrustad armé gör de stor nytta, enligt brigadgeneral Huber.
– Det sägs ofta att drönarna har revolutionerat kriget. Men det handlar snarare om en evolution. Allt beror på vem man krigar mot och vilka förhållandena är.
För litauerna är det framför allt viktigt att ett stort land som Tyskland investerar i Litauens säkerhet.
– Tyskland har 80 miljoner invånare. Vi har inte ens 3 miljoner. Det är klart att det känns tryggt när de investerar i vår säkerhet, säger Audrius Andrasiunas som vi träffar i stadshuset i Vilnius.
Han vill visa oss plaketten med Merz citat, men tyvärr är den gömd under en pågående fasadrenovering.
De tyska soldaterna i Litauen märker ofta att de är uppskattade.
– I Tyskland bär vi inte uniform i det civila. Men i Litauen är det normalt. När folk ser oss kommer de ofta fram och tackar oss för att vi är här, säger 21-åriga Laila. Hon är korpral och stationerad i Litauen i sex månader.
Att bli tackad känns fint, säger hon.
– Man förstår att det finns en djupare mening med att vi är här. Det handlar inte bara om en enskild övning.
Flera tyska officerare jag talar med säger att de samtidigt är mycket medvetna om sitt lands historia i Litauen. Tyskland ockuperade landet 1941–1945 och förintade dess judiska befolkning. Över 90 procent av Litauens 200 000 judar mördades, många med benägen hjälp av lokalbefolkningen.
Men den ockupation som litauerna främst minns är den ryska. Den är färskare och pågick i över fyra decennier.
– Dagens litauiska generation har inget otalt med tyskarna. Dessutom beundrar vi Tyskland. De blev totalt krossade, men reste sig ur askan som Fågel Fenix. Titta på deras industri, deras teknologi. Det är imponerande, säger Audrius Andrasiunas.
I städerna är det lätt att hitta litauer som välkomnar den tyska brigaden. Men i den lilla byn Rudninkai en halvtimme söder om Vilnius är stämningen tryckt. Hit ska 5 000 internationella soldater (av vilka 4 000 är tyska) flytta in år 2027. Litauen bygger basen, men Tyskland står för drift och underhåll.
Det är en prydlig liten by på runt 500 invånare, med prunkande trädgårdar och gamla, slitna trähus. Ett stenkast från kyrkogården ligger en jättelik byggplats. Här ska det bli baracker och övningsplatser för den tyska brigaden.
Flera bybor jag talar med är skeptiska, men de vill inte säga det i en intervju. Den enda som till sist ställer upp – på villkor att hans ansikte inte syns på bild – är den 30-årige herden Miroslav. Han är ute och vallar sina kor på en äng.
– Vi är rädda därför att vi aldrig har haft någon militärbas här. Den kommer att påverka oss. Vi vet bara inte hur, säger Miroslav.
Enligt tyska överstelöjtnanten Sebastian Hagen är målet med trupperna avskräckning.
– Om man lyssnar på Putins tal de senaste åren har han gjort det rätt klart att han vill återta kontrollen över Östeuropa. Som det var under sovjettiden. Det bästa sättet att stoppa honom är att visa att priset blir för högt.
Fakta.Litauen begärde en tysk brigad
● Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 lovade Tyskland att hålla en brigad stridsklar och redo att med tio dagars varsel försvara Litauen. Litauiska regeringen ville däremot ha tyska soldater stationerade på sitt område permanent.
● I juni 2023 meddelade den tyska försvarsministern Boris Pistorius att Tyskland gått med på förslaget.
● Den 22 maj 2025 invigdes 45:e pansarbrigaden officiellt i Litauen, med en militärparad på Rådhustorget i Vilnius. Tyska förbundskanslern Friedrich Merz och Litauens president Gitanas Nauseda deltog.
● 2027 ska 5 000 utländska soldater vara stationerade i Litauen, av vilka 4 200 är tyskar.
● Militärövningen Freedom Shield hölls i Litauen 25 maj–28 juni. Det är inledningen på en serie internationella övningar, som ska hållas två gånger per år i Litauen. I övningen deltog åtta Natoländer: Tyskland, USA, Litauen, Nederländerna, Norge, Tjeckien, Belgien och Luxemburg.