När invånare möter kommunen, den kommunala skolan, äldreomsorgen eller vården ska de mötas av professionalism, likabehandling och opartiskhet – inte av religiösa eller politiska markeringar. För Göteborg och Malmö är detta ingen symbolfråga. Våra städer hör till Sveriges mest segregerade storstäder. Just därför behöver kommunernas verksamheter vara gemensamma mötesplatser där samma regler gäller för alla. En religiöst neutral offentlig sektor stärker tilliten och bidrar till att hålla samman samhället.
Flera europeiska länder har valt att stärka den offentliga sektorns neutralitet. Frankrike har under lång tid värnat principen om en religiöst och politiskt neutral offentlig sektor. I offentliga skolor får elever inte bära tydliga religiösa symboler, offentliganställda ska i tjänsten företräda staten och uppträda religiöst neutralt, och ansiktstäckande plagg är förbjudna på offentliga platser.
Danmark, Österrike och Bulgarien har nationella förbud mot ansiktstäckande plagg i offentliga miljöer, Nederländerna har infört motsvarande regler i bland annat skolor, sjukhus och kollektivtrafik, och delar av Tyskland har neutralitetslagar för vissa offentliganställda. Utvecklingen visar att flera europeiska demokratier valt att stärka den offentliga sektorns neutralitet för att värna likabehandling och statens opartiskhet.
Ett litet kors, en Davidsstjärna eller andra diskreta personliga religiösa symboler bör därför inte omfattas av ett sådant förbud
Erfarenheterna visar också att den sekulära modellen (laïcité på franska) har ett brett folkligt stöd. En stor majoritet av fransmännen ser laïcité som en central del av den nationella identiteten och en grundläggande republikansk princip. De flesta anser dessutom att dagens åtskillnad mellan stat och religion är väl avvägd eller bör vara ännu tydligare.
Sverige behöver nu ta nästa steg. Den offentliga sektorn ska vara religiöst neutral. Därför vill vi införa ett stärkt krav på religiös neutralitet i offentlig verksamhet, där offentligt anställda inte bär synliga religiösa symboler i tjänsten. Barn i den offentliga skolan ska mötas av en miljö där kunskap, jämställdhet och demokratiska värderingar står i centrum.
Samtidigt finns en viktig skillnad mellan diskreta personliga smycken och religiösa markeringar som används för att manifestera en religiös identitet i offentlig tjänst. Ett litet kors, en Davidsstjärna eller andra diskreta personliga religiösa symboler bör därför inte omfattas av ett sådant förbud. Sverige har samtidigt vuxit fram ur en kristen kulturtradition som präglat våra lagar, högtider och värderingar. Det är de tydliga religiösa markeringarna i offentlig tjänst som bör omfattas av ett krav på religiös neutralitet.
Utred hijabförbud
Vi vill dessutom utreda ett nationellt förbud mot hijab och andra religiöst motiverade huvudbonader på offentliga platser. Ett sådant förslag går längre än dagens regler i de flesta europeiska länder, men bygger på samma grundläggande princip: att det offentliga rummet ska präglas av gemensamma samhällsvärderingar, jämställdhet och integration före religiösa markeringar.
För Göteborg och Malmö handlar detta ytterst om att stärka tilliten till våra gemensamma institutioner. I kommuner som präglas av segregation och växande utanförskap behöver de gemensamma institutionerna vara just gemensamma. Kommunernas verksamheter ska förena människor, inte förstärka de skillnader som redan finns. En religiöst neutral offentlig sektor är därför en förutsättning för att bygga tryggare, mer sammanhållna och bättre integrerade städer.
Linda Lindberg, gruppledare, SD Riksdagen
Jörgen Fogelklou, kommunalråd, SD Göteborg
Magnus Olsson, kommunalråd, SD Malmö
Agneta Kjaerbeck, vice gruppledare, SD Göteborg