Han kämpar för dialekten på Österlen – skrivit lokal ordbok
I en tid när utpräglade dialekter blir ovanligare finns de som väljer att göra motstånd. Författaren och förläggaren Lars Yngve har tagit på sig uppdraget att bevara den lokala skånskan på Österlen.
Dialekterna i samhället håller allt mer på att jämnas ut. Utvecklingen har pågått sedan mitten av 1900-talet, enligt språkforskare främst för att vi rör oss över större områden och oftare träffar människor med andra dialekter än oss själva.
Trött på ”utslätad riksskånska”
Författaren och förläggaren Lars Yngve har bestämt sig för att försöka göra något åt trenden. Sedan 2011 har han skrivit och gett ut bland annat böcker och jultidningar på lokal Österlenskånska. Hans senaste projekt är en nyutkommen österlensk-svensk ordbok.
– Vi ska vara stolta över vår dialekt, precis som alla andra dialekter på andra ställen. Jag gör det för att försöka bevara det jag minns från min morfar, och det finns fortfarande människor ute på landet som pratar på det här roliga viset, säger han.
– Om 50 år kanske det inte finns kvar, och när det väl försvunnit kommer det ju inte att komma tillbaka.
Även om skånskans existens inte verkar vara hotad finns det sedan länge en trend av att dialekterna allt mer standardiseras.
– Det blir en slags utslätad riksskånska som inte är så speciellt rolig, säger Lars Yngve.
Se Lars Yngve läsa på Österlendialekt i videon – och hör hur han tror att ordboken kan få yngre att upptäcka den lokala dialekten.
Fakta: Så har dialekter förändrats
Sättet vi pratar på har förändrats stort under det senaste århundradet. Enligt Institutet för språk och folkminnen har skillnaden mellan svenska dialekter kanske aldrig varit större än under 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
Förändringen kom efter andra världskriget, när fler började flytta allt längre från trakten där man fötts. Att träffa människor med andra dialekter har sedan dess blivit allt vanligare, och det går därför inte att bara prata på särpräglad lokal dialekt om man vill göra sig förstådd.
Resultatet har blivit att dialekter blivit mer lika över större områden och att lokala särdrag försvunnit allt mer, en utveckling som kallas för dialektutjämning. Olika delar av en dialekt påverkas olika snabbt: till exempel förvinner utpräglat lokala ord och uttryck snabbare än satsmelodin.
Källa: Institutet för språk och folkminnen
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.