DN DEBATT REPLIK.
Ekologiska Lantbrukarnas styrelse: Ett samhälle med flera produktionsmodeller blir mer robust.
DN DEBATT REPLIK.
Ekologiska Lantbrukarnas styrelse: Ett samhälle med flera produktionsmodeller blir mer robust.
Att påstå att Sverige riskerar svält om den ekologiska arealen ökar från dagens 16 procent till 25 procent är att måla upp en domedagsbild som saknar proportioner (DN Debatt 12/6). De 25 procenten är målet för 2030 i Jordbruksverkets förslag till nationell restaureringsplan. Förslaget innebär dessutom en sänkning jämfört med det tidigare målet om 30 procent ekologisk jordbruksmark. Även om målet nås kommer 75 procent av Sveriges jordbruksmark fortsatt att brukas konventionellt.
Det framstår som en rimlig fördelning mellan produktionsinriktningar. Att lägga nästan alla ägg i samma korg ökar sårbarheten. Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald – både i grödor, arter och produktionssätt. Fler brukade hektar och livskraftiga företag stärker därför beredskapen oavsett inriktning.
Debattörerna beskriver ekologiskt lantbruk som en återgång till 1800-talet. Det är en märklig beskrivning av en produktionsform som använder modern teknik, ny kunskap och kontinuerlig utveckling precis som övrigt lantbruk. Skillnaden är inte att ekologiska lantbrukare är emot innovation utan att vi försöker hantera några av de problem som det moderna jordbruket brottas med.
Ekologiskt lantbruk har aldrig haft ambitionen att fungera som en isolerad ö utanför det övriga lantbrukssystemet. Tvärtom bygger det på kretslopp och resurseffektivitet. I dag tillåts vi använda vissa gödselmedel med ursprung i konventionell produktion, eftersom ekologisk gödsel inte räcker. Därför delar vi skribenternas uppfattning att samhället bättre bör ta tillvara slaktrester och andra restströmmar. Investeringar i svensk produktion av benmjöl och rötrester kan stärka näringsåterföring, minska importberoende och öka beredskapen.
Vi verkar i samma verklighet som debattörerna. Det finns många saker som kan och behöver bli bättre. Ekologiskt lantbruk är inte en färdig lösning utan ett försök att gå i en riktning där problem som förlust av biologisk mångfald, kemikaliebelastning, övergödning och beroende av ändliga resurser tas på allvar.
Till skillnad från skribenterna är vi övertygade om att den biologiska mångfalden gynnas när kemiska bekämpningsmedel inte används i odlingen. Samtidigt försvinner allt fler växtskyddsmedel från marknaden. Framtidens jordbruk kommer därför att behöva bygga mer på växtföljder, biologiska processer och förebyggande åtgärder. På den punkten handlar ekologiskt lantbruk snarare om framtiden än det förflutna.
Skribenternas lösning tycks vara en bred och rak väg framåt för att undvika risken att hamna i diket. Ett jordbruk och samhälle med flera produktionsmodeller och tekniker blir mer robust och mindre sårbart. Vi behöver fortsatt kunna bruka marken över hela landet på ett sätt som ger samhällsnytta.
Sverige behöver inte fler motsättningar mellan ekologiskt och konventionellt. Vi behöver fler bönder, mer svensk matproduktion och fler vägar framåt. Frågan är därför inte om ekologiskt lantbruk är perfekt. Frågan är om ett land som vill stärka sin beredskap verkligen tjänar på att göra sig mer ensidigt. Vi menar att svaret är nej.
Läs fler artiklar från DN Debatt.