← Alla nyheter

TV4 Nyheterna · 1 tim sedan Senaste

Ny metod kopplar skogsbränder till klimatförändringar oftare

Det finns två huvudsakliga metoder för att koppla en specifik väderhändelse till klimatförändringarna. Den första bygger på klimatmodeller, alltså stora datorprogram som simulerar klimatet. I modellen simuleras det extrema väderfenomenet i det klimat vi lever i nu och i det klimat jorden hade innan klimatförändringarna. – Den skillnad som man ser kan man koppla till klimatförändringarna, till exempel att värmeböljan har blivit tre eller fyra grader varmare, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet. Den andra metoden används vid det relativt nyinrättade centrumet ”Svenskt centrum för extrema klimathändelser” i Uppsala. Genom historiska väderdata hittar forskarna liknande väderförhållanden längre tillbaka i tiden, och sedan jämförs utfallet av exempelvis en värmebölja eller en översvämning förr och nu. – Till exempel om vi tar den värmebölja som slog mot stor

Så bevisas kopplingen mellan skogsbränder och klimatet

Historiska data avslöjar ökat extremväder • ”Fler och kraftigare värmeböljor”

・Uppdaterad:

Klimatforskare kan allt oftare etablera en tydlig koppling mellan extrema väderhändelser och klimatförändringar. Med hjälp av allt mer avancerade modeller analyseras fenomenen av ett nytt forskningscentrum i Uppsala.

– Faktumet att vi får fler och kraftigare värmeböljor med klimatförändringarna gör att både sannolikheten och omfattningen för skogsbränder ökar, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Det finns två huvudsakliga metoder för att koppla en specifik väderhändelse till klimatförändringarna. Den första bygger på klimatmodeller, alltså stora datorprogram som simulerar klimatet. I modellen simuleras det extrema väderfenomenet i det klimat vi lever i nu och i det klimat jorden hade innan klimatförändringarna.

– Den skillnad som man ser kan man koppla till klimatförändringarna, till exempel att värmeböljan har blivit tre eller fyra grader varmare, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Den andra metoden används vid det relativt nyinrättade centrumet ”Svenskt centrum för extrema klimathändelser” i Uppsala. Genom historiska väderdata hittar forskarna liknande väderförhållanden längre tillbaka i tiden, och sedan jämförs utfallet av exempelvis en värmebölja eller en översvämning förr och nu.

– Till exempel om vi tar den värmebölja som slog mot stora delar av södra Europa förra veckan. Då kan man jämföra temperaturerna förra veckan med temperaturerna för 30, 40 eller 50 år sedan under liknande väderförhållanden.

Sannolikheten och omfattningen av extremväder har ökat

Utifrån materialet kan forskarna dra två tydliga slutsatser.

– Den ena handlar om hur sannolikheten för en viss händelse har förändrats. Den andra handlar om hur mycket varmare värmeböljan har blivit under liknande väderförhållanden. Då kan man säga att värmeböljan har varit tre eller fyra grader varmare än det vi skulle ha fått för 50 år sedan, med i princip samma väder.

Både sannolikheten och omfattningen av extremväder har ökat i takt med klimatförändringarna, vilket skapar förutsättningar för de skogsbränder som härjar i södra Europa.

– När det är varmare blir det också torrare, eftersom en varm atmosfär kan suga upp mer fukt från marken och växtligheten. Då ökar sannolikheten för att skogsbränder kan sprida sig och bli så pass kraftiga. Det ökar också omfattningen av skogsbränderna.

För omkring tio år sedan tog analyserna år att göra. I dag får forskarna färsk data varje dag och kan sedan dra slutsatser utifrån dem.

– Det finns alltid en viss osäkerhet när man försöker koppla en specifik extremhändelse till klimatförändringarna. Men det vi ofta ser är att våra slutsatser stämmer även när oberoende forskargrupper använder olika metoder.

Utvecklar varningssystem

Forskningscentrumet tar också fram så kallade konsekvensprognoser för extremväder.

– I stället för att göra en prognos om vädret, till exempel att det kommer att vara 40 grader varmt i en storstadsregion, försöker man göra en prognos om effekterna. Till exempel att man kommer att få 1 000 dödsfall utöver det vanliga på grund av att det blir 40 grader varmt.

Prognoserna kan sedan användas som varningssignaler till myndigheter för att förbereda och sätta in åtgärder för att minska de dödliga effekterna av värmeböljor. I södra Europa är sådana system redan vanliga.

– I Sverige, när det gäller just värmeböljor och överdödlighet, är vi inte uppe på den nivå som man är i andra länder i södra Europa, som har drabbats betydligt hårdare av värmeböljor under de senaste åren, säger Gabriele Messori.

Läs hela artikeln hos TV4 Nyheterna →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.