Det blev inga nya anfall mot Iran denna helg heller. För sjuttioelfte gången ändrade sig Donald Trump i sista stund och hänvisar till att diplomatiska samtal med Iran ska börja redan under måndagen.
Vi får se. Amerikanerna är rätt luttrade vid det här laget. De har sett filmen förr.
En färsk mätning för CNN visade att 71 procent av dem tror att konflikten kommer att pågå länge än. Ännu fler – 74 procent – tror inte att Trump har någon klar plan för hur kriget ska avslutas.
Kriget var impopulärt från första stund och är en viktig orsak till de låga popularitetssiffror Trump nu får i mätningarna.
Konflikten har ju också lett till högre priser, inte minst på bensin. Före kriget i Iran låg snittpriset under tre dollar per gallon (en gallon är 3,78 liter), nu ligger det på 4,48 dollar.
Det är med svenska mått fortfarande billigt, drygt tio kronor litern, men för amerikanerna är det dyrt.
Så hur illa ligger Trump till efter drygt 1,5 år vid makten under sin andra presidentperiod? Hur många anser att han sköter sitt jobb?
I Realclearpolitics sammanställning av en rad mätningar har han för första gången halkat under 40 procent i snitt. Han har aldrig legat sämre till sedan han återkom till makten i januari 2025.
Men en rad färska mätningar ger honom än sämre siffror. I CNN:s senaste får han 35 procent, I AP:s 33 procent och i Quinnipiac får han bara 32 procent, den lägsta siffran det institutet uppmätt.
Hur står sig då detta mot tidigare presidenter, vad brukar de ligga på vid denna tid under sin presidentperiod? Gallup har mätt länge och har historiska siffror att jämföra med.
Bill Clinton och Ronald Reagan var rejält populära, 64 respektive 61 procent. President Dwight Eisenhower låg på 58.
Tuffare var det för George W Bush som låg på 37 procent, och Harry Truman som fick 39. Barack Obama fick godkänt av 43 procent.
Det finns dock en president som låg rejält under de siffror Trump nu möter, och det var Richard Nixon. 24 procent så här i början av augusti 1974.
Men den minnesgode vet förstås vad som hände med Nixon vid denna period. Den 9 augusti det året blev han den förste amerikanska presidenten som avgick och lämnade Vita huset.
Det kommer Donald Trump förstås inte att göra. Även om demokraterna skulle vinna tillbaka bägge kamrarna i höst och försöker ställa honom inför riksrätt så kommer det inte att finnas en tillräcklig majoritet i senaten för att fälla honom.
Och det är inte ens säkert att demokraterna vinner i höst, varken i senaten eller i representanthuset. Vi lever i andra tider nu.
Det är så gott som omöjligt i det polariserade USA för en amerikansk president att få popularitetssiffror som Clinton eller Reagan, ens när de just är valda.
I de flesta av USA valdistrikt står det dessutom sedan länge klart om en demokrat eller republikansk politiker vinner i höst. Presidentens egen popularitet påverkar inte lika mycket som förr.
Trump agerar inte som en president under hård press
Men det finns även republikanska experter på opinionsmätningar som menar att Trump nog borde börja oroa sig en del. Kristen Soltin Anderson är en sådan och säger så här till New York Times:
– Siffror kring 40 procent är inte den politiska katastrof de hade varit för två, tre decennier sedan.
– Men om det stämmer att han ligger på drygt 30 procent, så betyder det att hans egna börjar svika.
Men Donald Trump agerar inte som en president under hård press. Han skapar som så ofta sin egen verklighet.
Han har egna mätningar säger han, som visar att han är enormt populär, i ett inlägg på Truth Social i slutet av juni, påstod han att en mätning gav honom 65 procent i popularitet. Han skrev också:
– Precis som journalister, så är ärliga opinionsmätare väldigt sällsynta och svåra att finna.
Journalister och opinionsmätare, de två grupperna har onekligen haft fel förr när det gäller Donald Trump.